Socialtjänst
Det är kommunens ansvar att på demokratisk och solidarisk grund främja jämlika levnadsvillkor och ett värdigt liv i trygghet.
Vänsterpartiet arbetar för att:
- Vräkningar av barnfamiljer ska upphöra.
- Det vräkningsförebyggande arbetet ska förstärkas.
- Förekomst av hemlöshet helt ska upphöra i Göteborg
- Öka antalet kommunala kvinnojourer och skyddade boenden.
- Säkerställa långsiktigt stöd och finansiering till de ideella tjej- och kvinnojourerna.
- Öka antalet kommunala familjehem, jourhem och HVB-hem.
- Höga krav ska ställas vid upphandlingar av familjehem och HVB-hem för att säkerställa kvaliteten.
- Öka placerade barns tillgång till särskilt stöd i sin skolgång.
- Höja försörjningsstödsnormen och försörjningsstödet till barnfamiljer.
- Höja försörjningsstödet med 20 procent till barnfamiljer under sommarmånaderna och fördubbla försörjningsstödet under fler högtidsdagar.
- Öka antalet socialsekreterare inom socialtjänsten.
- Återinföra att alla med ekonomiskt bistånd får kollektivtrafikkort.
- Återinföra att hemlösa som söker nödbistånd i första hand erbjuds boende.
- Öka antalet samlokaliserade familjecentraler.
- Utöka det uppsökande sociala arbetet och samverkan med skolan gällande barn och unga.
- Öka förebyggande arbete och öppenvårdsinsatser för personer med missbruksproblematik.
- Inrätta behandlingar för kvinnor som lever i missbruk med enbart kvinnliga deltagare och behandlare.
- Göra all missbruksrådgivning kostnadsfri.
- Införa samutredningar för barnfamiljer där en eller båda föräldrarna har missbruksproblematik.
- Inrätta en jour- och stödverksamhet direkt riktad till hbtqi-personer.
Socialtjänsten behöver prioriteras och stärkas
De senaste decenniernas raserande av den generella välfärden, ökande klasskillnader och segregation har lett till ett allt större behov av socialtjänstens insatser. Samtidigt har socialtjänsten genomlidit stora nedskärningar. Dessutom har en hårdare människosyn präglat synen på socialt arbete.
Socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska vara rättighetsbaserad och arbeta förebyggande för att stärka människor som behöver stöd och hjälp. För att uppnå detta krävs att socialt arbete prioriteras och att stora satsningar genomförs inom socialtjänsten. Den vård som socialtjänsten erbjuder ska utföras av offentliga aktörer och icke-vinstdrivande organisationer.
Orosanmälningar ska aldrig lämnas obehandlade och alla familjer som har behov ska få stöd. Det ska vara enkelt att söka hjälp och människors behov ska stå i centrum. Socialsekreterarna måste därför ha bra förutsättningar att utföra sitt arbete, annars fungerar inte myndighetsutövningen och personer som behöver stöd riskerar att hamna i kläm. Resurserna till socialtjänsten behöver öka så att fler kan dela på arbetsuppgifterna. Detta ökar både kvaliteten på socialtjänstens insatser och skapar bättre arbetsvillkor för medarbetarna.
Det förebyggande arbetet måste fungera
Socialtjänsten ska enligt lagen arbeta förebyggande. Idag saknas dock ofta möjlighet för socialarbetare att arbeta förebyggande eftersom de resurser som finns i stället måste läggas på akuta individuella lösningar. Socialtjänsten ska fungera som skyddsnät för personer som befinner sig i ekonomisk eller social kris och utsatthet. I uppdraget ingår också att arbeta med förebyggande insatser och att delta i samhällsplaneringen.
I kontakten med socialtjänsten är individen i en beroendesituation. Rättssäkerheten måste därför fungera. Det förebyggande sociala arbetet ska prioriteras. Resurserna inom socialtjänsten måste öka för att både erbjuda tidiga förebyggande insatser och utföra behandlande åtgärder utifrån individens behov.
Socialtjänsten ska trygga barns uppväxtmiljö
Barn och unga ska ha en trygg uppväxtmiljö och barnperspektivet ska genomsyra alla delar av socialtjänsten. För att stärka föräldraskapet i ett tidigt skede ska antalet samlokaliserade familjecentraler öka. Föräldrastöd och föräldraskapsutbildningar ska stärkas. Socialtjänsten ska arbeta offensivt och med kompensatoriska åtgärder gentemot barn även om det är deras föräldrar som är aktuella för insatser.
Socialtjänsten ska bedriva uppsökande socialt arbete och samverka med skola, fritidsverksamhet och föreningsliv för att förebygga våld, utanförskap och att unga rekryteras till kriminalitet. Socialtjänsten ska utveckla både de förebyggande insatserna till barn och unga som riskerar att hamna i kriminalitet, och de behandlande insatserna till barn och unga som är involverade i kriminalitet.
Barn i samhällets vård ska få stöd och behandling av högsta kvalitet
Idag domineras den vård som socialtjänsten erbjuder av privata aktörer. Det innebär att kommunen inte är rustad att fullfölja sitt ansvar mot medborgarna om företagen drar sig ur. Barn och unga i samhällets vård är en särskilt utsatt grupp som behöver en trygg och stabil uppväxtmiljö. Bristen på familjehem leder till att alltför många yngre barn placeras på hem för vård och boende (HVB). Många barn och unga tvingas dessutom flytta flera gånger mellan olika familjehem och HVB-hem, vilket kan ha en skadlig inverkan. Majoriteten av kommunens kostnader för HVB-hem går dessutom till vinstdrivande bolag. Förekomsten av vinstdrivande bolag som bedriver familjehem, jourhem och HVB-hem leder till att kommunen har alltför liten möjlighet att påverka inriktning och kvalitet på den vård som bedrivs.
Barn som är i samhällets vård tillhör en av de mest utsatta grupperna och behöver stöd och behandling av högsta kvalitet. Familjehem, jourhem och HVB-hem ska därför i högre grad bedrivas i kommunal regi. I den mån privata aktörer anlitas av kommunen ska höga krav ställas på dessa i upphandlingar och avtal. Placerade barns tillgång till särskilt stöd i sin skolgång till exempel genom Skolfam ska stärkas.
Alla kommunens verksamheter ska ha kunskap om våld i nära relationer
Mäns våld mot kvinnor är en av de yttersta konsekvenserna av vårt patriarkala samhälle. Våldet drabbar även de barn som befinner sig i utsatta uppväxtmiljöer där de blir vittnen till våld eller själva utsätts för våld. En del lever dessutom under hedersrelaterat våld eller förtryck. Barn får även ta konsekvenser av missbruk i familjen. Fattigdom är en riskfaktor för barn att drabbas av våld i sin familj. Många hindras av ekonomiska skäl att delta i fritidsaktiviteter och i förlängningen samhällslivet. Barn till ensamstående mammor och till utlandsfödda föräldrar löper störst risk för att växa upp i fattigdom.
Alla kommunens verksamheter ska ha kunskap om våld i nära relationer för att kunna agera förebyggande och uppmärksamma när någon blir utsatt. Därför ska fler informations- och utbildningsinsatser genomföras.
Försörjningsstödet ska höjas
De som är beroende av samhällets stöd för sin dagliga försörjning ska ha rätt till ett värdigt liv och möjlighet att råda över sin ekonomi. Försörjningsstödet ska därför höjas. Barnfattigdomen ska upphöra genom att klasskillnaderna utjämnas. Kommunen ska bland annat minska arbetslösheten för föräldrar i en utsatt social situation och höja försörjningsstödsnormen.
Ingen ska behöva vara hemlös
Antalet hemlösa och personer som blir utestängda från bostadsmarknaden är högt i Göteborg. En betydande del av dessa är barnfamiljer. Många gånger är bristen på bostäder anledningen vilket tvingar kommunen till dyra kortsiktiga lösningar för att ge familjer tak över huvudet. Försämringen av hur nödbistånd beviljas har lett till att hemlösa väljer bort att söka hjälp, eller tvingas flytta runt veckovis mellan tillfälliga lösningar på exempelvis vandrarhem. Det finns risk för stora mörkertal i kommunens hemlöshetsstatistik på grund av detta. Det finns även risk för att kvinnor och barn som bor på skyddade boenden hamnar i bostadslöshet på grund av bostadsbristen.
Hemlöshet ska minska med målet att helt upphöra. Vräkning av barnfamiljer ska upphöra. Socialtjänstens insatser mot hemlöshet ska utgå från arbetssättet Bostad först. Människor i behov av akut hjälp med mat eller tak över huvudet ska få hjälp utifrån individens behov. Därför ska rutinerna för nödbistånd förändras så att boende erbjuds istället för pengar i handen.
Alla invånare ska ges möjlighet att komma ur sitt missbruk
Beroendesjukdomar är ett växande folkhälsoproblem. Fler dör av narkotika i Sverige än i många andra europeiska länder. Trots det har vård och stöd till personer med beroendesjukdomar alltför länge nedprioriterats av både regionen och kommunen. Kvinnor som lever i missbruk blir oftare utsatta för våld och sexuella övergrepp av sin partner, behandlingspersonal eller andra personer med missbruksproblem. Drogfrihet förutsätter en tillvaro fri från våld och utsatthet. Därför får stödet till våldsutsatta kvinnor med beroendeproblematik inte vara villkorat med en förväntan om nykterhet och att sluta bruka droger och alkohol.
Kommunen ska ge alla invånare möjlighet att komma ur eller minska sitt missbruk. De som har ett pågående missbruk ska få vård och insatser utifrån sina individuella behov. Kvinnor som lever i missbruk ska få möjlighet till behandling i grupper med enbart kvinnliga deltagare och behandlare.
Göteborg ska stå upp för solidariska värderingar
Människor som flydde till Sverige och Göteborg under flyktingkriserna lever fortsatt under osäkra villkor. Asyl- och etableringsprocessen är många gånger lång och svår för den enskilde. Bristen på bostäder i Göteborg har försvårat för nyanlända och tidigare nyanlända att etablera sig långsiktigt. Socialtjänstens stöd till boende har varit tillfälliga lösningar där både vuxna och barnfamiljer har tvingats flytta upprepade gånger. Många papperslösa och EU-migranter befinner sig i en utsatt situation då de saknar rättigheter som är grundläggande för andra invånare i kommunen.
Göteborg ska vara en kommun som står upp för demokratiska och solidariska värderingar. Kommunen ska därför ta ett större ansvar för barn och ungdomar som kommit till Sverige utan sina föräldrar. Kommunen ska tillgodose papperslösas och EU-migranters behov genom att fortsätta att samarbeta med och ge ekonomiskt stöd till frivilligorganisationer.