Sedan årsskiftet är Jenny Broman ett av Vänsterpartiets tre kommunalråd i Göteborgs Stad. Göteborgsvänstern träffade Jenny för att prata om hennes uppdrag och konsekvenserna av borgarnas nedskärningar.

 

– Jag är uppvuxen med en politiskt intresserad mamma. I Nässjö där jag kommer ifrån var det lokala vänsterinriktade partiet SAFE stora på 90-talet, och tack vare min mammas engagemang blev vänster-politik en del av min uppväxt. På grund av SAFE:s popularitet fanns knappt Vänsterpartiet i Nässjö under min uppväxt, berättar Jenny Broman.

År 1996 flyttade Jenny till Linköping för att plugga till lärare. Då var det naturligt att bli medlem i Vänsterpartiet.

–  Dom uppmuntrade mig att bli aktiv i Ung Vänster istället, men som 19-åring kände jag mig väldigt vuxen så det blev framförallt partiet jag engagerade mig i. Det första jag gjorde var att gå en marxistisk grundkurs, fortsätter hon.

Efter åtta år i Linköping, med flera olika uppdrag för Vänster-partiet bakom sig, flyttade Jenny till Göteborg.

–  Först bodde jag på Studiegången, sedan flyttade jag till Majorna när jag fick mitt första förstahandskontrakt. Jag kommer till och med ihåg att jag stod på löpbandet när dom ringde och berättade att jag fått en lägenhet. Sedan dess har jag bott kvar i Majorna, säger Jenny.

I Vänsterpartiet Göteborg har hon engagerat sig parlamentariskt i kommun och region och utomparlamentariskt i sin partiförening och distriktsstyrelsen.

–  I mitten av 00-talet, när jag var ny i Göteborg, arbetade jag och en annan kamrat mycket med att ta fram en feministisk strategi för distriktet.

Jenny är tjänstedig från sitt arbete som grundskolelärare med ämnena SO och slöjd på en skola i Partille. Som lärare ligger utbildnings-politik nära och förutom att vara kommunalråd sitter Jenny Broman i den nya grundskolenämnden. Men det kommun-politiska uppdrag som präglat Jenny mest och som många känner igen henne från är att hon var vice ord-förande för stadsdelsnämnden Majorna-Linné mellan åren 2010–2018.

–  Det är tufft att vara nämndpolitiker, särskilt nu under en borgerlig budget. Det är i nämnderna politiker ser hur nedskärningarna slår och det är i nämnderna vi är närmst invånarna. Därför måste vi vara jättejobbiga mot borgarna i nämnderna, där är det inte lika lätt för dem att distansera sig från invånarna, säger Jenny Broman.

Vänsterpartiet ökade från ett till tre kommunalråd

Efter höstens val ökade Vänsterpartiet från åtta till elva mandat i kommunfullmäktige. Den nya maktfördelningen innebar att Vänsterpartiet fick två ordinarie platser och en ersättarplats i kommunstyrelsen. I Göteborgs Stad är samtliga ledamöter i kommunstyrelsen, både ordinarie och ersättare, heltidsarvoderade kommunalråd. 

I Vänsterpartiet är det distriktsstyrelsen som väljer kamrater till posterna i kommunstyrelsen, precis som till alla andra nämnder och styrelser, och i höstas valde distriktsstyrelsen Daniel Bernmar och Grith Fjeldmose till ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen och Jenny Broman utsågs till ersättare. Alla tre jobbar i stadshuset tillsammans med sex politiska sekreterare.

För att dela på ansvaret i olika frågor har de tre kommunal–råden uttalade ansvarsområden. Jenny Broman ansvarar för utbildning, ungdomsfrågor, arbetsmarknad och vuxen-utbildning, personal, funktionsnedsättning, individ- och familje-omsorg och socialpolitik.

Du är ny i rollen som kommunalråd men har tidigare suttit i kommunfullmäktige och i gruppledningen. Vad innebär det för Vänsterpartiet att vi nu har tre kommunalråd istället för ett?

–  Den direkta skillnaden är förstås förändringen i Daniels arbetsbelastning, nu kan vi sprida ut ansvaret och specialisera oss i olika ansvarsområden. Det ger oss också möjlighet att få till ett ännu tätare samarbete med nämndparlamentariker i våra respektive ansvarsområden. Vi kan också lägga mer tid på att vara ute och besöka arbetsplatser, träffa fackföreningar och andra organisationer. 

Vill facken träffa Vänsterpartiet?

–  Ja! Facken vill väldigt gärna träffa vänsterpartister och det märks att dom tycker att vi är på deras sida. Fackföreningar inom alla olika personalgrupper vittnar om hur de slås av borgarnas nedskärningar och att de snart inte orkar mer. Vi jobbar hela tiden för att hitta sätt att driva de frågor facken lyfter, berättar Jenny.

Hur är det att arbeta i opposition efter att ha varit med och styrt staden i två mandatperioder?

–  Det är jättefrustrerande att inte få igenom vår politik. Denna mandatperiod handlar mer om att försöka mota all borgerlig politik till skillnad från föregående mandatperioder när vi styrt staden, även om det inte varit smärtfritt att styra i minoritet.  

–  Borgarna har redan hunnit driva igenom flera riktigt dåliga beslut. Vi har redan märkt ett tydligt skifte i tjänstemännens arbete, det genomsyras av ett borgerligt tänk och ett borgerligt språk. Det är såklart deras jobb som tjänstemän, att anpassa sig efter den gällande budgeten, men det blir så tydligt vilken förändring det innebär för Göteborg som stad när det är ett borgerligt språkbruk i tjänste-utlåtanden.

Vad är det värsta borgarna har gjort eller föreslagit hittills?

–  Det är svårt att peka ut en enskild fråga, men att inte ha en tillräcklig finansiering i budgeten för stadsdelsnämndernas verksamheter ger stora konsekvenser för göteborgarna. Alla stadsdelsnämnder sitter och sliter med att pengarna till försörjningsstöd inte räcker. Jag är rädd att när borgarna pressar så hårt kommer vissa personer med försörjningsstöd inte orka med alla motprestationer och hamna utan någon -försörjning överhuvudtaget. Det handlar till syvende och sist om att borgarna har ett annat sätt att se på människors olika förutsättningar, säger Jenny.

Alliansen försöker styra Göteborg i ett historiskt svagt minoritetsstyre. De har 24 av 81 mandat och det märks. Vecka efter vecka når oppositionen mindre segrar i olika nämnder samtidigt som den borgerliga budgeten inte går ihop. 

–  Borgarna har inte velat se eller inte velat erkänna konsekvenserna av sin budget. I social resursnämnd drar borgarna ner på vad dom kallar för ”onödiga projekt”, men på frågan vilka projekt som är onödiga har de inget att komma med. Men det är inte borgarnas väljare som drabbas av deras nedskärningar, det är så dom kommer undan med det.

Hur fungerar samarbetet med Miljöpartiet –
och Feministiskt initiativ? 

–  Jag kan inte jämföra med hur det varit här i stadshuset tidigare, men jag förstår att det är mycket bättre nu än vad det var mot slutet av förra mandatperioden. En tydlig skillnad jag tänkt på här i stadshuset, jämfört med vad jag är van vid i nämndarbete, är att det är mycket tydligare positioneringar här och viktigare vilket parti som står för vilka förslag i samarbetet. Men stämningen mellan partierna är väldigt bra, säger Jenny.

Hur ser relationen till Socialdemokraterna ut nu när det inte stormar lika mycket kring dem och deras kommunalråd?

–  Jag tycker det märks skillnad på så sätt att det är en trevligare arbetsmiljö här i stadshuset. Jag har även fått besök av socialdemokrater som vill resonera i olika frågor och det är lite mer kontakt mellan oss och Socialdemokraterna om yrkanden till kommunstyrelsen.

I skrivande stund har Socialdemokraterna ännu inte valt en ny gruppledare i kommunstyrelsen. Idag har de valt Johan Attenius.   

Elever har inte tid att vänta på förändring

Under förra mandatperioden beslutades att ansvaret för förskola och grundskola skulle flyttas från de tio stadsdelsnämnderna till två centrala facknämnder. Jenny Broman satt i den tillfälliga grundskolenämnden som startade upp arbetet med den nya nämnden och är nu andre vice ordförande för den nya grundskolenämnden. 

–  Nu när det har blivit en omorganisering och centralisering av utbildningspolitiken i Göteborg måste allting komma på plats. Men om det hinner gå ett par år innan saker faller på plats är det en elevs hela högstadietid som passerat, säger Jenny Broman.

–  Arbetsmiljön för pedagoger och annan personal inom skolan är alltid en aktuell fråga, men nu mer än någonsin i och med omorganiseringarna. Det går inte att säga att det  tar tid att få en ny organisation att sätta sig, det måste hända nu, fortsätter hon.

I sommar blir det krav på lärarlegitimation även för undervisning i fritidshem, det vill säga för pedagoger på fritids. Då står Göteborgs Stad inför en situation där det kommer saknas många legitimerade pedagoger. 

–  Där måste vi bevaka arbetsmiljön för personalen på fritids. Jag är orolig för de stora barngrupperna på fritids, både ur personalens och barnens perspektiv. Om skolan slutar klockan ett och ett barn är på fritids till sen eftermiddag så utgör fritids en stor del av barnets vardag. Om den tiden inte fungerar bra påverkar det barnets vardag jättemycket, säger Jenny Broman.

En annan fråga som Jenny arbetar med just nu är elev-demokrati.

–  Desto äldre ungdomar blir desto mer upplever de att dom får mindre att säga till om  –  det borde vara tvärtom. Att elever får vara med och påverka redan i skolan är viktigt för att skapa en tilltro till samhället, säger Jenny Broman.

Personalen protesterar mot hög arbetsbelastning

Ett stort ansvarsområde är kommunens personalpolitik. Göte-borgs Stad har drygt 55 000 anställda organiserade i olika förvaltningar och bolag.

–  Facken lyfter att många saker drivs igenom väldigt snabbt just nu. Ofta hetsar borgarna igenom sina förslag för att de ska bli verklighet så snabbt som möjligt vilket gör att facken inte får chans att samverka på riktigt. Därför är det väldigt viktigt att våra parlamentariker läser protokollen från de fackliga organisationerna, där kan man upptäcka att det inte alltid samverkats ordentligt. Bara för att tjänstepersoner säger att de pratat med eller informerat facken innebär det inte att de har samverkat, där måste vi som politiker säkerställa att personalens fackliga rättigheter har uppfyllt, säger Jenny.

Enkelt avhjälpta hinder har ännu inte fixats

En långdragen funktionspolitsik fråga som engagerat många medlemmar i Vänsterpartiet Göteborg är ”enkelt avhjälpta hinder” vilket innebär att verksamheter ska ta bort hinder som är enkla att åtgärda. Det kan till exempel röra sig om nivåskillnader, ljudnivåer eller bristfällig skyltning. Vänsterpartiet har gång på gång lyft satsningar för att arbetet ska komma igång, men inte mycket har hänt.

– På ett kommunstyrelsemöte under våren behandlade vi en rapport om hur det går med olika funktionspolitiska målsättningar. Det har gått lite framåt med enkelt avhjälpta hinder, men väldigt långsamt. På till exempel skolor har det gjorts vissa åtgärder, men det är långt ifrån tillfredsställande. Vi lyfte återigen att det här arbetet måste snabbas på, hela -poängen är ju att hindren är enkla att åtgärda vilket också innebär att det inte är så stora kostnader att fixa dem. Något som kan kännas som ett litet hinder för verksamheten kan påverka en invånares vardag jättemycket, säger Jenny Broman.

En aktuell funktionspolitisk fråga under våren har varit prövningar som avgör om man har behov av daglig verksamhet. Vänsterpartiets politiker uppmärksammades på att behovsprövningen gått från att vara en längre process som gjordes av en socialsekreterare tillsammans med den berörde individen till en bedömning på tio minuter utan att den berörda individen ens är delaktig.

–  Frågan ska snart upp i kommunstyrelsen igen. Vi måste säkerställa att brukarna är delaktiga och har inflytande över sina behovsprövningar, säger Jenny.

I skrivande stund är frågan om behovsprövningar ännu inte avgjord.

Förebyggande insatser försvinner

Jenny har redan berättat om att det inte finns tillräckligt med pengar till försörjningsstöd i borgarnas budget.

– Om man lyssnar på borgarna låter det som att det inte ställs några krav på personer med försörjningsstöd, men det är inte sant. Det ställs stora krav på motprestationer och att man ska delta i olika åtgärder. Vi som kommun är skyldiga att tilldela försörjningsstöd och nu när stadsdelarna inte får pengar som räcker måste de istället skära ner på eller helt ta bort förebyggande insatser, säger Jenny Broman.

I Göteborg finns det drygt 3 000 hemlösa personer varav 600 är barn. Stadsmissionen vittnar om att de träffar nya grupper bland de hemlösa, bland annat barnfamiljer och äldre personer. På frågan om vad staden gör för de hemlösa berättar Jenny om ett nytt system som Vänsterpartiet försöker motverka:

– Stadsmissionen och socialsekreterare har uppmärksammat oss på att sektorscheferna kommit överens om att staden bara ska hjälpa till att hitta boende till hemlösa som har så kallad social problematik, till exempel missbruk. De hemlösa som inte har social problematik ska istället själva hitta ett boende som kommunen sen betalar för. Det är väldigt oroväckande eftersom de personerna riskerar att utnyttjas av oseriösa aktörer och kan hamna i situationer där de måste utföra tjänster för att få tak över huvudet. Det är inte så lätt som att det bara är att knalla in på ett vandrarhem och betala för natten  –  många vandrarhem tillåter inte hemlösa att bo där trots att de kan betala för sig, berättar Jenny.

–  Det här händer precis nu så vi är mitt uppe i att planera hur vi ska göra något åt det här systemet från politiskt håll, fortsätter Jenny.

Du har ju varit stadsdelspolitiker och aktiv i din parti-föreningsstyrelse. Har du något tips till parlamentariker -som vill bli bättre på att knyta samman sitt arbete med -parti-föreningen?

–  Som nämndpolitiker behöver man stödet från sin parti-förening för att kunna utföra uppdraget. Därför är det viktigt att vara aktiv i sin partiförening. Om man som stadsdelspolitiker själv inte sitter i partiföreningsstyrelsen är det bra att ha en utsedd kontaktperson i styrelsen för att kunna ha en tät kontakt och få upp frågor på styrelsemöten och medlems-möten. Ibland går det väldigt snabbt i nämnden och då hinner inte alla frågor upp på medlemsmöten, -berättar Jenny.

Har du något tips till partiföreningar som vill bli bättre på att knyta samman sitt arbete med sin -stadsdelsnämnd?

–  Som partiföreningsstyrelse är det bra att ge utrymme för att diskutera aktuella frågor i närområdet och planera in att lyfta de större och mer långsiktiga frågorna innan de ska behandlas i nämnderna. Där gäller det att få till en bra rutin tillsammans med parlamentarikerna om vilka frågor som bör lyftas när, avslutar Jenny.

Text John Edström

Uppdaterades: 12 aug 2019