Demokrati och frihet i Göteborg
På grund av rådande klassamhälle och brist på ekonomisk demokrati finns ett stort demokratiskt underskott i kommunen. Kommunen ska utveckla demokratiarbetet nära människor och ge resurser till självorganisering för gemensamma projekt.
Klassamhället leder till ett demokratiskt underskott
På grund av rådande klassamhälle och brist på ekonomisk demokrati finns ett stort demokratiskt underskott i kommunen. Det finns också ett samband mellan klass och valdeltagande. Mer resursstarka individer är mer benägna att rösta. Det handlar både om inkomst- och utbildningsnivå. Även utrikes födda röstar i mindre utsträckning än inrikes födda. Dessutom röstar förstagångsväljare i lägre grad än genomsnittet.
Resursstarka personer tenderar att vara mer aktiva även i andra former av politiskt deltagande. När nya former för inflytande införs riskerar det att leda till att mer makt ges till redan resursstarka på bekostnad av de mer resurssvaga. Det leder även till att personer som bor i centrala delar deltar mer än personer utanför kommunens centrala delar.
Det krävs ett maktkritiskt perspektiv på kommunens arbete för att utveckla demokratin. Kommunen ska därför utveckla demokratiarbetet nära människor och ge resurser till självorganisering för gemensamma projekt.
Valdeltagande ska öka
Att öka valdeltagandet är ett långsiktigt arbete som ska ske ständigt och inte bara under valår. Valdeltagande är ofta en effekt av att personer känner sig delaktiga i samhället och arbetet ska därför inriktas på att öka det lokala engagemanget i stort. Fler metoder för att ge möjlighet till personer att själva organisera sig ska därför utvecklas.
Att ha möjlighet att rösta i en bekant lokal i sitt närområde har visad positiv effekt på valdeltagandet. Att satsa på fler lokaler för röstning i områden med lågt valdeltagande är därför en viktig del.
Samråd med unga sker ofta i parallella strukturer istället för att inkluderas i forum med beslutsmakt. Ungas egna initiativ och inflytande ska därför öka och tas tillvara bättre.
När invånare ges inflytande ska ett maktkritiskt perspektiv tillämpas. Ofta krävs uppsökande verksamhet för att få de mindre resursstarka grupperna att delta. Det ojämlika deltagandet ska vägas in när resultat från medborgardialoger beaktas.
Högerextremismen måste tas på större allvar i arbetet mot extremistiska rörelser
Under de senaste åren har extremistiska rörelser blivit allt mer synliga, exempelvis rasistiska, fascistiska och andra totalitära rörelser. De är ett hot mot demokratin som inte tagits på tillräckligt stort allvar. Kommunens arbete mot våldsbejakande extremism har präglats av islamofobi vilket fått allvarliga konsekvenser för de som berörs. Det har också lett till att problemet med högerextremism många gånger osynliggjorts.
Rasistiska strukturer påverkar många invånares vardag och kommunens arbete behöver intensifieras för att motverka detta. I arbetet mot våldsbejakande extremism ska bekämpandet av högerextrema krafter ingå på ett tydligt sätt.
Kommunens arbete mot diskriminering måste växla upp
Arbetet mot diskriminering är avgörande. Alla som kommer i kontakt med kommunen ska få ett gott och värdigt bemötande. Kommunen ska ha ett inkluderande språkbruk både i det personliga mötet och i exempelvis blanketter, enkäter och texter.
Heteronormativa föreställningar och strukturer ska undanröjas. Frågor om kön och könsidentitet ska inkludera personer som varken definierar sig som män eller kvinnor.
Inga utförsäljningar av kommunala verksamheter, byggnader och mark
Genom kommunen äger göteborgarna stora tillgångar. En viktig demokratifråga är att försvara det kommunala ägandet av verksamheter, byggnader och strategisk mark.
Alla valda partiers inflytande ska säkerställas
Kommunen har ett mycket stort antal bolag vilket skapat styrningssvårigheter. Politiska nämnder har oftast mer inflytande över verksamheten än när de styrs i bolagsform.
För att säkerställa valda partiers inflytande bör alla kommunens nämnder ha lika många ersättare som ordinarie ledamöter. Arvodet till heltidspolitiker ska sänkas eftersom hög ekonomisk ersättning är ett dåligt incitament till att vara politiker. Fritidspolitiker bör ha villkor som gör det möjligt att kombinera jobb och familj med politiska uppdrag. En större del av arvodena till förtroendevalda i nämnder och styrelser bör därför gå till ledamöter och ersättare och inte enbart till presidieledamöter.
Vänsterpartiet arbetar för att:
- Inrätta fler vallokaler i områden med lågt valdeltagande.
- Sänka arvodet till heltidspolitiker.
- Utreda hur ojämlikhet mellan olika grupper kan synliggöras.
- Ge resurssvaga personer fler möjligheter att organisera sig.
- Bygga minst två kultur- eller allaktivitetsarenor där innehållet ska utformas av invånarna, varav ett ska ligga i Biskopsgården.
- Inrätta fler medborgarkontor.
- Utreda vilka bolag som istället kan drivas i nämndform.
- Kommunens arbete med invånarinflytande genomförs med ett maktkritiskt perspektiv.
- Arbetet mot diskriminering ska genomsyra kommunens alla verksamheter.