Vänsterpartiet Göteborg har fått en ny partiförening, Kommunalvänstern Väst. ­Göteborgsvänstern har träffat dess ordförande Emma Öman och Maria Wåhlin
för att prata om organisering, fackligt engagemang och vägen framåt.

Både Emma och Maria har varit fackligt aktiva länge. Emma har varit med i facket i 20 år och har flera olika för­troendeuppdrag. Just nu i sektionens ­valberedning, sedan sex år skyddsombud och nu även huvudskyddsombud samt arbetsplatsombud. Maria är skyddsombud på tre enheter och huvudskyddsombud, sitter i Lokal samverkansgrupp (LSG) och i Kommunals representantskap. Hon gick med i Kommunal som väldigt ung.

Maria, du sa att det var en självklarhet att gå med i facket när du gjorde det runt 1990. Hur ser det ut nu skulle ni säga?

–  Idag är det inte självklart. Ett problem är att det finns för få skyddsombud så det är svårt att fånga upp folk, säger Maria.

Emma fyller i:

–  Det är brist på skyddsombud och brist på ­intresse. Det är svårt att få folk att engagera sig, man betalar avgiften men förväntar sig att andra sköter det. Mina arbetskamrater säger till mig att ”det är ju du som är facket” och jag brukar svara att ”det är vi alla, ni är ju också medlemmar”, men folk har inte tid till engagemang.

–  Folk har fullt upp med att få vardagen att gå ihop med heltidsarbete, låga löner och det så kallade ”kärlekskneget”. De jag träffar har ingen ork att sätta sig in i vad LAS (Lagen om anställningsskydd) innebär. Eller marknadshyror. Det är bara ord som fladdrar förbi på TV, säger Maria.

–  Förr fick man lägga mycket av sin fritid på fackligt arbete och många tror nog att det fort­farande är så, men så är det inte, fortsätter hon.

Hur ser er väg in i Vänsterpartiet ut?

–  Jag var med i Ung Vänster när jag var yngre men har inte varit politiskt aktiv förrän nu. Jag gick med i partiet för fyra år sedan, men blev engagerad efter att jag gått på ett möte med Kommunal­vänstern där jag träffade Maria och Gustav Landström. (Gustav sitter i distriktsstyrelsen och det fackliga utskottet/reds anm.) Sen fick jag frågan om jag ville vara med i distriktets fackliga utskott där det behövdes fler kvinnor då. Jag tackade ja och blev invald, berättar Emma.

–  När jag kom i kontakt med Kommunal­vänstern insåg jag att det fanns fler inom Kommunal som tänker som jag och det blev en inspiration. Då ­tänkte jag att det här är något vi behöver satsa på. Förut har jag känt mig ganska ensam som vänsterpartist i Kommunal även om det håller på att ändras och det känns som att fler går åt vänster, fortsätter hon.

För Maria var det flyktingkrisen 2015 som blev avgörande.

–  Jag har röstat vänster tidigare, men det var i samband med den så kallade flyktingvågen som jag tyckte att framför allt Socialdemokraterna, som varit ett parti som legat nära hjärtat, agerade på ett sätt som jag inte alls kunde ställa upp på. Jag tyckte att det var rent fruktansvärt hur vi behandlade människor.­ I samband med detta fick också vänner med utländsk bakgrund lappar i brevlådan om att ”det är dags att åka hem” från Alternativ för Sverige och då kände jag väldigt starkt att det räcker inte att rösta på ett parti utan jag behöver bli medlem också.

–  Efter att jag blivit medlem gick jag på en ­Välkommen till Vänsterpartiet-träff. Där fick jag veta att man ville engagera fackligt aktiva och framför allt kvinnor, så jag hörde av mig till expeditionen efter det och fick kontaktuppgifter till Gustav Landström i distriktets fackliga utskott som tog emot mig på ett väldigt bra sätt. Jag blev invald i det fackliga utskottet och började engagera mig för Kommunalvänstern.

Emma och Maria kände inte varandra innan de träffades i Vänsterpartiet. Under samtalet kommer­ de på att det var i första maj-tåget 2019, bakom Kommunalvänsterns banderoll, som de började snacka och bytte kontaktuppgifter.

Båda lyfter hur väl mottagna och uppfångade de har blivit och att det varit avgörande för deras engagemang i partiet. Att de bjöds in och fick känna sig delaktiga från början var det allra viktigaste för dem.

Varför behövs partiföreningen Kommunalvänstern Väst skulle ni säga?

–  Vi behöver en arena där vi vänsterpartister kan diskutera. Det är svårt att göra det inom ­Kommunal, då det är mycket socialdemokratisk politik där. Jag tror att Kommunalvänstern kan bli forumet som ­behövs för medlemmar i Kommunal som är vänster­partister, säger Emma.

–  Baserat på min egen erfarenhet tror jag att det är lättare att få folk att engagera sig i något som de känner igen och Kommunalvänsterns frågor är ­bekanta för folk som jobbar inom Kommunals yrkesområden. Vi driver frågor som annars riskerar att försvinna bland andra frågor i partiet, säger Maria.

Emma fyller i:

–  Man är ofta bekant med fackliga frågor och det tror jag gör det lättare att engagera sig och komma in i Kommunalvänstern. Det blir konkret när det handlar om frågor som man har erfarenhet av från sitt jobb. Av de jag har pratat med på mitt jobb som är vänster skulle nog de flesta kunna tänka sig att engagera sig i Kommunalvänstern.

När intervjun görs i slutet av april är det bara en knapp vecka sedan distriktsstyrelsen formellt ­fattade beslutet att bilda partiföreningen. Ändå har de redan hunnit planera en del aktiviteter.

–  Vi har en träff innan sommaren där vi pratar om marknadshyror. Marknadshyror skulle drabba oss kommunalare hårt med våra låga löner, så det är en viktig fråga. Sen är tanken att vi ska ha kafé­-träffar med olika teman framöver, men det har vi inte hunnit planera än, berättar Emma.

–  Nu satsar vi på att etablera oss och synas. Vi har pratat om att stå utanför olika arbetsplatser och dela ut frukostpåsar och material men det får bli efter pandemin. Sen blir det en del förberedande ­arbete inför den fackliga rikskonferensen som partiet arrangerar i Stockholm efter sommaren. Framöver vill vi jobba med aktuella frågor. På lite längre sikt kommer vi driva frågor som arbetsmiljö, arbetstid, lön och andra frågor som ligger våra ­medlemmar nära, berättar Maria.

Vilka möjligheter ser ni nu när Kommunalvänstern Väst finns?

–  Att fler kommunalare nog kommer att gå med. Vi som är aktiva kan prata med folk på jobbet om Kommunalvänstern och vad vi gör ganska konkret, säger Emma.

–  Nu har vi två spår, det fackliga och det parti­politiska, för att angripa de problem som vi utsätts för på jobbet och driva på för förändring. Vi kan ­påverka Kommunal politiskt när Kommunal­vänstern växer och tvärtom när kommunalare ­kommer in i partiet, säger Maria.

Kommunal organiserar en lång rad yrken inom bland annat vård och omsorg, trafik, lokalvård, vaktmästeri, kök och förskola.

–  Man behöver inte vara medlem i Kommunal för att vara med i partiföreningen, det räcker att man jobbar i ett yrke som Kommunal organiserar. Våra geografiska gränser är samma som Kommunals avdelning Väst, så geografiskt har vi ett större område än Vänsterpartiet Göteborg, berättar Maria.

Vad ser ni för utmaningar framöver?

–  Pandemin påverkar eftersom vi inte kan vara ute och visa att vi finns som partiförening, till exempel genom att dela ut flygblad utanför arbetsplatser, säger Emma.

–  Sen kan det finnas en utmaning i att andra tycker att man inte kan ha lojalitet för både Vänsterpartiet och Kommunal. Vissa Socialdemokrater kan nog känna sig hotade, fortsätter hon.

–  Jag fick höra från folk i min sektion som ifrågasatte att jag gick med Kommunalvänstern i Vänsterpartiets första maj-tåg och inte med ­Kommunal i sossarnas tåg. De tyckte att jag svek, berättar Emma.

Trots att pandemin hindrar dem från fysiska aktiviteter tycks de ha kommit igång bra digitalt. De har också fått till samverkan med Kommunal­vänstern-föreningar och nätverk inom partiet i ­andra delar av landet. När allt är digitalt är det lättare att delta på varandras aktiviteter, och det utnyttjar Kommunalvänstern.

Slutligen då, finns det något annat ni skulle vilja tillägga?

–  Det kan låta torrt och tråkigt att hålla på med politik och fackligt arbete, men det är både intressant och kul när vi ses. Vi stöttar varandra och all energi tas tillvara. Det är inte så att vi sitter och ­läser utredningar utan vi har faktiskt ganska kul. Det går jättebra att bara komma på ett möte och kolla läget, det finns inga krav på att man ska ­engagera sig, säger Maria.

–  Det kan vara bra att känna till att man kan vara medlem både i sin geografiska partiförening och Kommunalvänstern Väst, man behöver inte välja, avslutar Emma.

Text Jennie Wadén Foto Eva S. Andersson

Uppdaterades: 10 aug 2021