Varför firar vi första maj?
På tisdag, på första maj, samlas flera tusen vänsterpartister och vänstersympatisörer i Göteborg för att fira arbetarrörelsens högtidsdag. I år är vår paroll ”Det är vår tur nu – socialism i vår tid”. Men varför firar vi egentligen första maj? Och vilka frågor är det vi kämpar för?
Första maj är en gemensam högtidsdag för världens alla arbetare
Första maj har varit arbetarrörelsens högtidsdag sedan slutet av 1800-talet. Då angreps en amerikansk demonstration för arbetstidsförkortning av poliser; både demonstranter och poliser föll offer och arbetarrörelsens internationella organisation – Andra Internationalen – utlyste första maj som en internationell högtidsdag.
Under många år gick de olika politiska grenarna inom arbetarrörelsen: socialister, socialdemokrater och syndikalister, i samma tåg under samma paroller. Efter diverse konflikter kring de politiska kraven är tågen idag uppdelade, så även i Göteborg. Demonstranterna kan helt enkelt välja det tåg vars krav bäst motsvarar den egna uppfattningen. Vänsterpartiets tåg är förresten störst.
Arbetstidsförkortning har varit en viktig första maj-fråga
Under de första åren var åttatimmarsdagen en huvudfråga för första maj-demonstrationerna: åtta timmars arbete, åtta timmars fritid och åtta timmars vila. Sedan dess har demonstrationerna breddats politiskt men arbetstidsförkortningen har alltid varit viktig. Arbetsförkortning är högaktuellt även i år när vi kämpar för sex timmars arbetsdag, rättvisa arbetsvillkor och en stärkt välfärd.
Vi är del i en internationell vänsterrörelse
Just under första maj blir det väldigt tydligt att vi är en liten del av internationell vänsterrörelse. Tåget fylls av banderoller på olika språk, med internationella krav. Vi brukar även samla in pengar till någon av våra systerorganisationer ute i världen. I år går pengarna till Kurdiska röda solen som bistår familjer i Syrien efter deras försök att slå sig fria från nationalism och religiöst förtryck. Under Vietnamkriget samlade vi in pengar till den vietnamesiska befrielsefronten och under andra världskriget till olika antifascistiska motståndsrörelser.
”Fyll polismästarens hatt” var en insamlingsparoll
Ofta samlades pengarna in i en klassisk cylinderhatt. Bakgrunden till hatten var en nazistisk demonstration genom det röda Masthugget år 1934. Den angreps av uppretade vänstersympatisörer och en av de som fick sig en omgång var polismästaren Ernst Fontell. Hans höga hatt gick förlorad i tumultet men därefter dök en motsvarande kreation upp som insamlingsbössa i Vänsterpartiets första maj-firande. ”Fyll polismästarens hatt” var den glada parollen och det gjorde folk.
Sugen på att fira du också? Slut upp i vårt tåg på första maj! Vi samlas klockan 13.30 på Andra Långgatan.