Nu föreslår vi att Göteborgs personal ska ha pandemiersättning. Alla anställda i staden ska få 5000 kr per anställd som arbetet i staden från mars 2020 till och med 31 december 2021. Att staden gör ett rekordstort överskott samtidigt som personalen fått slita är allt annat än rimligt. Det värde som personalen skapat ska därför komma dem till dels.

Under pandemin har alla anställda i stadens förvaltningar gjort ett fantastiskt arbete. Många har dragit ett stort och tungt lass, kämpat med att ge en god och trygg omsorg till både ung och gammal, slitit med att ta av och på skyddsutrustning, svarat på frågor från oroliga anhöriga eller jobbat dubbelpass när arbetskamraterna är sjuka. Lärare har fått ställa om till digital undervisning på kort tid, och i förskolan har sjukfrånvaron varit stor vilket inneburit en enorm påfrestning.

Några andra har arbetat hemma, blivit socialt isolerade från sina arbetskamrater vilket ibland inneburit en tuffare arbetssituation. Att inte få möta sina arbetskamrater över kaffet eller lunchlådan får större konsekvenser för den sociala arbetsmiljön än vi tror. Allt detta har vi gjort för att minska smittspridningen och skydda de vi är till för. Redan innan pandemin bröt ut var arbetssituationen många gånger pressad för de anställda. 

Under pandemin har många fått upp ögonen för vilket oerhört viktigt arbete som görs i skolan, i äldreomsorgen och den sociala omsorgen. Välfärdsskulden är stor. Vi tror och menar inte att en extra ersättning på lönen är en återbetalning för den, däremot ett sätt att visa uppskattning för det värdefulla arbete som gjorts.

Läs vårt förslag om pandemiersättning här.

Kunskap är en demokratisk rättighet och ingen handelsvara. Vänsterpartiet vill därför ha en gemensamt finansierad och demokratiskt styrd förskola och skola där behoven styr resursfördelningen. Ett utbildningssystem som är jämlikt ger varje barn och elev goda möjligheter att utvecklas och få sina behov tillgodosedda. Dagens skolsystem är en marknad där drivkraften är att göra vinst på skolelevers utbildning. Det har lett till ökad segregation och högre kostnader för kommunerna. Därför vill Vänsterpartiet avskaffa marknadsskolan.

Vänsterpartiet vill:

• Avskaffa marknadsskolan
• Stoppa alla vinstuttag
• Införa kommunalt veto till nya fristående förskolor och skolor
• Staten ska ta över huvudansvaret för alla skolformer
• Förbjuda riskkapitalister att driva förskolor och skolor

Skolor utan vinstsyfte

Vänsterpartiet anser att de enda fristående förskolor och skolor som ska tillåtas är sådana som drivs utan vinstsyfte. Eventuella överskott som görs ska återinvesteras i verksamheten. Inte heller ska det vara tillåtet för riskkapitalbolag att äga verksamheterna. Även med ett nytt regelverk som garanterar att förskolor och skolor inte drivs med vinstsyfte kvarstår dock behoven av att kommunerna och staten måste ges bättre planeringsförutsättningar och möjligheter att ställa krav. Kommunerna ska ha möjlighet att säga nej till etablering av nya fristående förskolor och skolor. Kommuner ska också ha rätt att betala något lägre belopp per barn/elev till fristående utförare eftersom de inte har samma skyldighet att ordna utbildning för alla.

Vänsterpartiet vill skapa en jämlik och sammanhållen skola

Vänsterpartiet vill skapa en jämlik och sammanhållen skola. Förskolan och skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter, inte återskapa och förstärka klasskillnader. Vänsterpartiet vill ha en förskola och skola där barn och elever får det stöd och den stimulans som behövs för att ta emot, skaffa och söka kunskap.

Förskolan och skolan är helt avgörande för vilka möjligheter en människa har i livet. Därför är bristen på likvärdighet i utbildningen en fråga om demokrati och makt. Den svenska skolans grundproblem är just bristen på likvärdighet. För att skapa en likvärdig skola behöver skolan befrias från affärsverksamhet och särskiljande skolval, samt få en likvärdig ekonomi genom ett statligt ekonomiskt ansvar där resurser fördelas efter behov.

Vänsterpartiet vill skapa en sammanhållen förskola och skola där elever med olika bakgrund möts. När elever med olika bakgrund möts och utvecklas tillsammans förbättras inte bara studieresultaten utan även sammanhållningen i samhället generellt. Skolan kan inte avskaffa klassamhället, men jämna ut klasskillnader så att alla barn får en bra start i livet. 

Läs mer om Vänsterpartiets utbildningspolitik:

Kort om skolan på Vänsterpartiets hemsida 

https://www.vansterpartiet.se/politik/skolan/

Vänsterpartiets utbildningspolitiska program (2020)

Skolans finansieringsmodell. Riksdagsmotion 2020/21:300 av Daniel Riazat mfl (V)

Systemfelen i den svenska skolan. Riksdagsmotion 2018/19:292 av Daniel Riazat mfl (V)

Under tisdagen presenterade det rödgrönrosa samarbetet Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ sitt budgetförslag för Göteborg Stad 2022 och kontrasterna är som tydligast när de borgerliga partierna och de rödgrönrosas budgetförslag ställs mot varandra.

Sammanlagt budgeterar de rödgrönrosa partierna 1,35 miljarder kronor mer till stadens verksamheter. En siffra som är exceptionell, som partierna motiverar med att det borgerliga styret  presenterat en mycket snålare budgetförslag än i fjol, med bland annat 255 miljoner i nedskärningar på skolan.

– Denna budget bygger Göteborg starkare och gör det genom att satsa stort på jämlikhet, jämställdhet och klimat. Vi prioriterar Göteborgs barn och äldre genom att investera i 400 extra pedagoger, 600 extra undersköterskor och ökad social trygghet. I vår budget växlar vi ordningsvakter mot utåtriktat social arbete. Kort och gott, vi har prioriterat de tre stora välfärdsområdena, säger Daniel Bernmar (V), oppositionskommunalråd.

Vi satsar på äldreomsorgen

En av de största satsningarna i den rödgrönrosa budgeten föreslås i äldreomsorgen där partierna vill satsa totalt 305 miljoner kronor. Bland annat vill de lägga 230 miljoner på att öka bemanningen och höja kvalitén, samt 52 miljoner för att höja äldreomsorgens lägstalöner. Det föreslås även att staden får i uppdrag att avskaffa LOV inom hemtjänsten.

Stor skolsatning

Inom skolans område återfinns ett förslag på en 500 miljoner kronor stor investering på skolor och aktiva utemiljöer. Utöver det föreslås även att 287 miljoner satsas på förskola, grundskola och gymnasiet. Partierna vill att fler i personalstyrkan ska få chansen att vidareutbilda sig, att förskola samt fritids avgiftsbefrias i juli månad och att elevhälsan får betydligt mer resurser.

Ökad trygghet

Skolsatsningen tillsammans med sociala satsningar med bland annat fler socialsekreterare, mer resurser till förebyggande arbete och fler familjecentraler innebär att de rödgrönrosa gör en stor satsning på ökad trygghet i Göteborg.

Vi satsar på klimatomställning

Partierna föreslår även att sammanlagt 273 miljoner satsas på trafik, miljö och klimat. Bland annat prioriteras 50 miljoner på att genomföra förslagen från rapporten Fossilfritt Göteborg och 17 miljoner till att snabba på arbetet för att göra Göteborg cykelvänligare.

Dessutom prioriteras sammanlagt 90 miljoner på att göra månadskorten i kollektivtrafikkort billigare och att garantera sommarlovskort till stadens unga.

– I Göteborg ska både invånare och verksamheter enkelt kunna vara en del i klimatomställningen. Vår budget visar vägen genom att satsa på en cykelstad värd namnet och återinföra subventionen på 135 kr på månadskortet i kollektivtrafiken, säger Karin Pleijel (MP), oppositionskommunalråd.

Stärker arbetet med funktionsrätt

De rödgrönrosa stärker arbetet med funktionsrätt med 88 miljoner, men bland annat utökat antal fria resor inom färdtjänst, och en ökad takt i det lagstagdade arbetet med att få bort så kallade Enkelt Avhjälpta Hinder.

Antivåldspaket

Rödgrönrosa satsar även 44 miljoner kronor i ett antivåldspaket där de föreslår ökat stöd till kvinnojourer, förstärkta insatser mot mäns våld mot kvinnor och våldförebyggande arbete kring destruktiva maskulina normer. Utöver det föreslås även att 25 miljoner investeras i ett nytt akutboende för kvinnor i akut hemlöshet.

– Mäns våld är ett säkerhetsproblem och får oerhörda konsekvenser för den enskilde men också för samhället och har ökat de senaste åren. För att stoppa detta behövs tidiga insatser genom våldsförebyggande åtgärder men också insatser för de som överlevt våldet, säger Stina Svensson (Fi), gruppledare.

Precis som tidigare år föreslår partierna en skattehöjning på 40 öre. Enligt deras beräkningar skulle detta innebära en extra kostnad på 98 kronor i månaden för en genomsnittlig inkomsttagare.

Läs vår budget för 2022 här.

Sverige är idag världens enda land som tillåter obegränsade vinstuttag inom den fristående utbildningssektorn. Det svenska experimentet med skolan har skapat en fri marknad för vinstdrivande skolföretag som kallas marknadsskolan. Avregleringen och marknadsstyrningen leder till krav på kontroller, ökad administration, och krav på att ”effektivisera”. Marknadsskolan kan jämföras med en fabrik där produkterna ska tillverkas mer effektivt: det vill säga snabbare eller billigare. Problemet är att utbildning inte kan jämföras med fabriker. Det går inte att utbilda barn och unga snabbare eller billigare utan att det blir sämre kvalitet.

Färre lärare och sämre löner på friskolor

Vinstjakten är en av anledningarna till att skolan blir allt mindre likvärdig och jämlik. Friskolor har färre lärare per elev än kommunala skolor, anställer lärare med lägre utbildning, och ger sämre löner. I kommunala skolor finns det i genomsnitt 12 elever per lärare, i friskolor är det 14 elever per lärare. En grundskolelärare på en friskola tjänar i snitt 1100 kr mindre i månaden än en lärare på en kommunal skola. För att gå med vinst behöver de vinstdrivande friskolorna sänka kostnaden, det gör de genom att ha färre lärare och lägre löner.

Marknadsskolan ökar segregationen

Införandet av fristående skolor, såväl vinstdrivande som på konfessionell grund, har bidragit till att elever med olika bakgrund i allt mindre utsträckning möts i en gemensam skola. Vinstdrivande fristående skolor etablerar sig där de har bäst marknadsutsikter, med andra ord i områden där befolkningen har hög utbildning och goda inkomster. Friskolor väljer aktivt bort elever som kräver mer resurser, det kan handla om allt från elever från studieovana hem som inte kan få lika mycket hjälp med läxor hemma, elever med funktionsvariationer som behöver särskilt stöd, eller nyinvandrade elever som behöver mer stöd för att lära sig svenska. Friskolor etablerar sig numera även i socioekonomiskt svagare områden för att kunna få ännu fler elever, men fortsätter att locka till sig elever vars föräldrar har högst utbildning och kräver minst resurser. Detta driver på segregationen inte bara mellan stadsdelar men också inom de stadsdelar där friskolor startar.

Marknadsskolan sätter glädjebetyg

Dessutom har marknadsskolor ett intresse av att driva upp elevernas betyg med förhoppningen om att locka till sig fler elever, vilket leder till betygsinflation och ökad segregation. Det kallas att ge glädjebetyg, något som friskolorna använder som reklam för att locka till sig ännu fler elever. Friskolor ger till exempel högre provbetyg på de nationella proven än kommunala skolor. Men när externa personer kontrollerat proven och betygen, blev friskolornas resultat sämre. Det skapar ett system när betygen inte längre är jämförbara och friskoleelever kan få betyg som inte speglar deras kunskap och utveckling.

Slöseri med skattepengar – dyrare för kommunerna

Vinstintresset innebär också ett resursslöseri. Dels genom att vinster plockas ut från den skolpeng som egentligen är till för undervisningen, vinster som ofta har förts ut ur landet till skatteparadis – dels genom att de ökande skillnaderna mellan skolor har skapat ett stort behov av kontroll och granskning. Fristående skolor kan med kort varsel stänga sina skolor om de inte tycker det är lönsamt längre, något som har hänt flera gånger under de senaste åren. De kommunala skolorna måste enligt lag kunna erbjuda skolplatser till alla, därför har många kommuner tomma skolplatser i beredskap. Det skapar en extra kostnad för kommunerna, en kostnad som tas från samma skolpeng som är till för elevernas utbildning. Offentligt drivna skolor är skyldiga att erbjuda alla elever utbildning, även barn med särskilda behov och barn vars tidigare skolor har försatts i konkurs.

Lästips om marknadsskolan:

Marknadsskolan är slöseri med skattepengar! Blogginlägg av Tankesmedjan Balans (2021). Klicka här!

De lönsamma. En bok om varför skolor slåss om elever av Marcus Larsson (2020). Här hittar du boken.

En tickande bomb. En bok om skolsegregation av Linnéa Lindqvist (2020). Här hittar du boken.