I de borgerliga partiernas budget för 2021 har Idrotts- och föreningsnämnden fått i uppdrag att inte driva kommunala gym där andra aktörer kan göra det.
– Högerstyret vill hetsprivatisera kommunens gym och slå sönder folkhälsoarbetet ute i våra stadsdelar, säger Daniel Bernmar, gruppledare för Vänsterpartiet Göteborg.
Idrotts- och föreningsnämnden har låtit utreda förutsättningarna att låta privata aktörer överta driftansvaret för de kommunala gymmen, men nämnden har sedan beslutat att inte låta privata aktörer överta driften.
Anledningen till det är att nämnden redan idag bedriver ett väl fungerande folkhälso- och friskvårdsarbete i stora delar av staden. Särskilt viktigt är det i de socioekonomiskt svagare delarna där kommunens närvaro inte bara är positiv ur ett fysiskt hälsoperspektiv utan även bidrar till trygghet och kommunal närvaro.
Kontinuitet och stabil bemanning skapar förutsägbarhet hos invånarna vilket bidrar till lugn i våra områden. Vid en privatisering av verksamheten blir dessa variabler mycket svåra att styra vilket riskerar att på ett negativt sätt påverka redan utsatta och eftersatta områden.
I Göteborg har vi en bostadskris, en etta kan kosta flera miljoner kronor och kötiden för förstahandskontrakt kan vara åtskilliga år.
Vi ser bostadsbristen som en konsekvens av att det byggs för lite och att det byggs alldeles för dyrt. Detta är en konsekvens av att marknadskrafter och vinstintressen har ett för stort inflytande över vad som byggs och vem som får bo var. Vidare finns det i Göteborg ett kompakt politiskt motstånd från de borgerliga som vill minska antalet nybyggda hyresrätter.
Dessutom gäller det minskningen av befintliga hyresrätter. Återkommande initiativ till massombildningar, utförsäljningar och renoveringar minskar tillgången till åtkomliga hyresrätter i det allmänna beståndet. I år tog den samlade högern med hjälp av Sverigedemokraterna beslut i kommunfullmäktige om att sälja ut allmännyttan i Göteborg.
Vi har tre förslag för ökat bostadsbyggande i Göteborg
Vi vill att minst hälften av alla lägenheter som byggs i Göteborg ska vara hyresrätter med rimliga hyror. Dessa ska i första hand byggas i miljöer där hyresrätten är underrepresenterad för att minska boendesegregationen.
Vi föreslår att tio procent av alla hyresrätter ska vara billiga hyresrätter och att detta ska regleras redan vid markanvisning. Markpriserna bör skifta beroende på ändamålet och ska leva upp till målsättningen att minska bostadsbristen. Det kan också vara dags att börja diskutera att avsätta särskilda områden för att förbättra tillgången till studentbostäder.
Vi tror att kommunen kan börja använda både planmonopolet och sin makt som markägare för att tillgodose människors behov av bostäder.
Vi vill bygga fler hyresrätter som vanligt folk har råd med – även i de välmående villastadsdelarna. För att motverka segregationen och skapa en blandad stad behöver alla göteborgare kunna bo i alla delar av Göteborg.
Den senaste tiden har det skett en ökning av våldsbrott i nära relationer i Göteborg. Det visar både statistiken och signalerna från civilsamhället som dagligen jobbar med frågorna. Det är nu dags att insatser mot mäns våld mot kvinnor ges högsta prioritet. Tidiga varningssignaler måste tas på allvar och insatser sättas in i tid, innan det blir försent. Mäns våld mot kvinnor är inte ett nytt fenomen, men har den senaste tiden blivit allt mer uppmärksammat då fem kvinnor mördades av män de haft en relation med på tre veckor.
Pandemin och akut utsatthet
Pandemin och social isolering har gjort att fler lever i akut utsatthet. Samhället kommer att behöva hantera konsekvenserna av detta under lång tid framöver. Men våld i nära relationer (VINR) är inte en tillfällig pandemi där vi kan invänta en lösning. Det behövs långsiktiga och ihärdiga insatser för att förebygga våld, för att ge snabbt stöd till våldsutsatta, och för att förhindra att våldet eskalerar. I Göteborgs Stad har det på senare tid genomförts flera viktiga punktinsatser, till exempel att de allmännyttiga bostadsbolagen sprider metoden Huskurage och att det under våren 2021 genomförs en större informationskampanj om våld i nära relationer. Grundskolenämnden kommer att genomföra ett pilotprojekt om våldsförbyggande arbete i skolan. Sedan tidigare finns kompetensutveckling om våld i nära relationer att tillgå för stadens personal.
Insatser mot våld i nära relationer
Insatser mot våld i nära relationer ska inte ske vid enstaka tillfällen när engagerade personer driver på för ökad kunskap i dessa frågor, eller när frågan blir medialt uppmärksammad. Insatser bör pågå och utvecklas systematiskt över lång tid. Det är av särskild vikt att all personal som möter barn och unga har kunskap om osunda maskulinitetsnormer och arbetar aktivt för att förebygga att dessa får fäste. De som söker stöd och hjälp ska också erbjudas rådgivning kring hela livssituationen, från juridiskt stöd till privatekonomi. Alla ska känna ett gemensamt ansvar att motarbeta våld, hot och förtryck. Vi föreslår därför att Göteborg antar en nollvision mot våld i nära relationer, en vision som ska genomsyra arbetet i hela staden.
Vi vill satsa på kvinnojourer
En viktig del är att fortsätta satsa på kvinnojourer och säkerställa deras långsiktiga finansiering, men vi behöver också växla upp arbetet med att tillgängliggöra fler bostäder för kvinnor som har befunnit sig på kvinnojour eller annat skyddat boende. När man väl tagit mod till sig och lämnat en våldsam man är det svårt för många att få en egen bostad.
Det är flera som blir kvar allt för länge på kvinnojourer till följd av det hårda trycket på bostadsmarknaden. Många orkar inte ens ta det första steget att söka hjälp då svårigheten att skaffa bostad avskräcker, särskilt om barn är inblandade som behöver ett tryggt hem. Vi behöver därför jobba för en tryggare boendesituation för våldsutsatta kvinnor. Här behöver kommunens egna fastighetsägare ta ett större ansvar, men också de privata fastighetsägarna. Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem, och inte bara en angelägenhet för kommunens fastighetsägare.
Vi vill införa en nollvision mot våld i nära relationer
En nollvision kan lägga grunden för att bygga en sammanhållen kedja för våldsutsatta. Den som blir utsatt för våld ska veta vart man vänder sig för att få hjälp, och att oavsett vem man vänder sig till i Göteborgs Stad har kunskapen att hjälpa en vidare. Den som blir utsatt ska veta att det finns stöd och någonstans att ta vägen i en akut situation, och veta att det går att ordna ett nytt liv i en egen bostad efter uppbrottet.
Studier har alltid varit viktiga inom arbetarrörelsen. För att få veta mer om studiernas roll och former har Göteborgsvänstern träffat Lisa Ahlqvist som är studiesekreterare för Centrum för marxistiska samhällsstudier (CMS) Göteborg. Det blev ett samtal om folkbildningens rötter, om att förstå för att kunna förändra och om kunskapssökande som motstånd och frigörelse.
Som medlem i Vänsterpartiet upptäcker man snabbt att det pågår mycket studier, alltifrån introduktionsstudiecirklar i de lokala partiföreningarna till temaföreläsningar i lokalerna på Andra långgatan. Det är talande att när jag träffar Lisa Ahlqvist har hon precis avslutat förberedelserna inför den kommande helgens partiföreningsskola i ett av Vänsterpartiet Göteborgs granndistrikt, där hon tillfälligt vikarierar som ombudsman.
Lisa Ahlqvist arbetar just nu med en studie- samverkan mellan Centrum för marxistiska samhällsstudier (CMS), Kvarnby folkhögskola och Vänsterpartiet Göteborg.
Lisa Ahlqvist har varit medlem i Vänsterpartiet Göteborg sedan 90-talet. Hon har huvudsakligen varit aktiv i sin lokala partiförening Kortedala-Gamlestaden-Bergsjön och var ordförande där i många år. Hon har även varit med i partiets programkommission och i distriktets studieutskott. Lisa är i grunden utbildad journalist men har den senaste tiden jobbat för Vänsterpartiet och för CMS. Lisa beskriver att hon själv har fått en fin skolning genom sitt långa engagemang i vänsterrörelsen.
Varför har vi så mycket studier inom vänstern?
– Studier har en bärande roll och är en del av allt vi gör, vi reflekterar över vår organisation och hur den ska utvecklas. Studierna har en uppgift att belysa den politiska utvecklingen, varför vi engagerar oss.
– Det har varit en diskussion sedan folkbildningens begynnelse i början på 1900-talet vilken koppling studier ska ha till partipolitik om man jämför med det fria kunskapssökandet. Inom socialdemokratin har det nog mer kommit att handla om självförverkligande medan studierna inom Vänsterpartiet mer har varit kopplade till politisk kamp och aktivism, förklarar Lisa.
Studier är ett verktyg
De studier som bedrivs i Vänsterpartiet och i många andra politiska rörelser är dels inriktade på organisatorisk skolning och dels på att få mer kunskaper om olika frågor. Lisa tar upp kvinnokampen som exempel. I samband med den allmänna rösträtten samlades kvinnor i medborgarskolor eftersom kvinnor hade intresse av att organisera sig. I dag ägnar vi oss inom partiet i samma anda åt internfeministisk skolning. Kvinnor har också varit drivande i bland annat fredsrörelsen och har då samlats för att studera de specifika frågorna.
Studier är också ett verktyg för att bemöta det faktum att vänstern inte kontrollerar medierna, genom interna studier kan vi informera oss utifrån vårt perspektiv.
– Hela arbetslivet, den offentliga debatten och kulturen i stort bygger på att arbetare förväntas vara tysta. Hela arbetarlitteraturen härstammar från traditionen att berätta om sina och kamraters villkor för att kunna förändra. Grejen med folkbildningen är att man äger sina egna former och kanaler. Man har byggt upp egna institutioner, egna förlag och tidningar som också har skolat människor, berättar Lisa.
Kunskapssökandet är det viktiga
Den folkbildningstradition som Lisa refererar till uppkom för drygt hundra år sedan inom folkrörelserna, som inkluderar nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och den socialistiska rörelsen. Till folkbildningen räknas idag studieförbund, folkhögskolor och andra studier som bedrivs utanför den traditionella skolvärlden.
Vad är kännetecknande för folkbildningen?
– I jämförelse med mer formell utbildning så är tanken att initiativet ska komma underifrån, att det ska finnas ett behov. För folket och genom folket. Det frigörande är det grundläggande. Att verksamheten bygger på frivillighet och att utbildningen också är fri, att det inte finns något tvång eller att man ska genomgå examinationer, utan det är kunskapssökandet som är det viktiga.
– Det bärande inom folkbildningstraditionen från början var föreläsningar, studiecirklar och att bygga egna bibliotek, berättar Lisa och konstaterar att planerna på bibliotek fortfarande kvarstår att förverkliga.
I jämförelse med mer formell utbildning är tanken med folkbildning att initiativet ska komma underifrån, att det ska finnas ett behov, säger Lisa.
Centrum för marxistiska samhällsstudier
Vänsterpartiets studieverksamhet ingår i folkbildningstraditionen. En annan och kanske lite mindre känd organisation inom vänsterrörelsen som särskilt fokuserar på studier är CMS, därLisa är studiesekreterare för lokalföreningen i Göteborg. CMS är en fristående stiftelse som grundades av Vänsterpartiet i slutet av 70-talet för att främja en bred vänsterdiskussion genom forskning och studier. Man behöver inte vara medlem i Vänsterpartiet för att vara aktiv i CMS men det finns fortfarande en tydlig koppling mellan organisationerna.
Vilken typ av studieverksamhet har CMS Göteborg?
– Bland annat har Kapitalet varit en långkörare som vi har haft under ganska många år. Nu läser vi Vad är marxism? av Alan Woods och Rob Sewell som handlar om marxismens beståndsdelar och källor. Lite blandat alltså men det har varit mycket klassiker, vilket handlar om att många vill få tillfälle att faktiskt läsa klassikerna.
CMS har också precis dragit igång ett samarbete med Kvarnby folkhögskola i Malmö.
– Det är en studiesamverkan mellan CMS, Kvarnby folkhögskola och Vänsterpartiet Göteborg med öppna terminskurser som allmänheten kan söka.
För oss med hjärtat till vänster kommer det även fortsättningsvis att finnas många tillfällen att tillsammans bilda oss under demokratiska och jämlika former, både i partiets regi och i andra sammanhang.
