År: 2021

Under tisdagen presenterade det rödgrönrosa samarbetet Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ sitt budgetförslag för Göteborg Stad 2022 och kontrasterna är som tydligast när de borgerliga partierna och de rödgrönrosas budgetförslag ställs mot varandra.

Sammanlagt budgeterar de rödgrönrosa partierna 1,35 miljarder kronor mer till stadens verksamheter. En siffra som är exceptionell, som partierna motiverar med att det borgerliga styret  presenterat en mycket snålare budgetförslag än i fjol, med bland annat 255 miljoner i nedskärningar på skolan.

– Denna budget bygger Göteborg starkare och gör det genom att satsa stort på jämlikhet, jämställdhet och klimat. Vi prioriterar Göteborgs barn och äldre genom att investera i 400 extra pedagoger, 600 extra undersköterskor och ökad social trygghet. I vår budget växlar vi ordningsvakter mot utåtriktat social arbete. Kort och gott, vi har prioriterat de tre stora välfärdsområdena, säger Daniel Bernmar (V), oppositionskommunalråd.

Vi satsar på äldreomsorgen

En av de största satsningarna i den rödgrönrosa budgeten föreslås i äldreomsorgen där partierna vill satsa totalt 305 miljoner kronor. Bland annat vill de lägga 230 miljoner på att öka bemanningen och höja kvalitén, samt 52 miljoner för att höja äldreomsorgens lägstalöner. Det föreslås även att staden får i uppdrag att avskaffa LOV inom hemtjänsten.

Stor skolsatning

Inom skolans område återfinns ett förslag på en 500 miljoner kronor stor investering på skolor och aktiva utemiljöer. Utöver det föreslås även att 287 miljoner satsas på förskola, grundskola och gymnasiet. Partierna vill att fler i personalstyrkan ska få chansen att vidareutbilda sig, att förskola samt fritids avgiftsbefrias i juli månad och att elevhälsan får betydligt mer resurser.

Ökad trygghet

Skolsatsningen tillsammans med sociala satsningar med bland annat fler socialsekreterare, mer resurser till förebyggande arbete och fler familjecentraler innebär att de rödgrönrosa gör en stor satsning på ökad trygghet i Göteborg.

Vi satsar på klimatomställning

Partierna föreslår även att sammanlagt 273 miljoner satsas på trafik, miljö och klimat. Bland annat prioriteras 50 miljoner på att genomföra förslagen från rapporten Fossilfritt Göteborg och 17 miljoner till att snabba på arbetet för att göra Göteborg cykelvänligare.

Dessutom prioriteras sammanlagt 90 miljoner på att göra månadskorten i kollektivtrafikkort billigare och att garantera sommarlovskort till stadens unga.

– I Göteborg ska både invånare och verksamheter enkelt kunna vara en del i klimatomställningen. Vår budget visar vägen genom att satsa på en cykelstad värd namnet och återinföra subventionen på 135 kr på månadskortet i kollektivtrafiken, säger Karin Pleijel (MP), oppositionskommunalråd.

Stärker arbetet med funktionsrätt

De rödgrönrosa stärker arbetet med funktionsrätt med 88 miljoner, men bland annat utökat antal fria resor inom färdtjänst, och en ökad takt i det lagstagdade arbetet med att få bort så kallade Enkelt Avhjälpta Hinder.

Antivåldspaket

Rödgrönrosa satsar även 44 miljoner kronor i ett antivåldspaket där de föreslår ökat stöd till kvinnojourer, förstärkta insatser mot mäns våld mot kvinnor och våldförebyggande arbete kring destruktiva maskulina normer. Utöver det föreslås även att 25 miljoner investeras i ett nytt akutboende för kvinnor i akut hemlöshet.

– Mäns våld är ett säkerhetsproblem och får oerhörda konsekvenser för den enskilde men också för samhället och har ökat de senaste åren. För att stoppa detta behövs tidiga insatser genom våldsförebyggande åtgärder men också insatser för de som överlevt våldet, säger Stina Svensson (Fi), gruppledare.

Precis som tidigare år föreslår partierna en skattehöjning på 40 öre. Enligt deras beräkningar skulle detta innebära en extra kostnad på 98 kronor i månaden för en genomsnittlig inkomsttagare.

Läs vår budget för 2022 här.

Sverige är idag världens enda land som tillåter obegränsade vinstuttag inom den fristående utbildningssektorn. Det svenska experimentet med skolan har skapat en fri marknad för vinstdrivande skolföretag som kallas marknadsskolan. Avregleringen och marknadsstyrningen leder till krav på kontroller, ökad administration, och krav på att ”effektivisera”. Marknadsskolan kan jämföras med en fabrik där produkterna ska tillverkas mer effektivt: det vill säga snabbare eller billigare. Problemet är att utbildning inte kan jämföras med fabriker. Det går inte att utbilda barn och unga snabbare eller billigare utan att det blir sämre kvalitet.

Färre lärare och sämre löner på friskolor

Vinstjakten är en av anledningarna till att skolan blir allt mindre likvärdig och jämlik. Friskolor har färre lärare per elev än kommunala skolor, anställer lärare med lägre utbildning, och ger sämre löner. I kommunala skolor finns det i genomsnitt 12 elever per lärare, i friskolor är det 14 elever per lärare. En grundskolelärare på en friskola tjänar i snitt 1100 kr mindre i månaden än en lärare på en kommunal skola. För att gå med vinst behöver de vinstdrivande friskolorna sänka kostnaden, det gör de genom att ha färre lärare och lägre löner.

Marknadsskolan ökar segregationen

Införandet av fristående skolor, såväl vinstdrivande som på konfessionell grund, har bidragit till att elever med olika bakgrund i allt mindre utsträckning möts i en gemensam skola. Vinstdrivande fristående skolor etablerar sig där de har bäst marknadsutsikter, med andra ord i områden där befolkningen har hög utbildning och goda inkomster. Friskolor väljer aktivt bort elever som kräver mer resurser, det kan handla om allt från elever från studieovana hem som inte kan få lika mycket hjälp med läxor hemma, elever med funktionsvariationer som behöver särskilt stöd, eller nyinvandrade elever som behöver mer stöd för att lära sig svenska. Friskolor etablerar sig numera även i socioekonomiskt svagare områden för att kunna få ännu fler elever, men fortsätter att locka till sig elever vars föräldrar har högst utbildning och kräver minst resurser. Detta driver på segregationen inte bara mellan stadsdelar men också inom de stadsdelar där friskolor startar.

Marknadsskolan sätter glädjebetyg

Dessutom har marknadsskolor ett intresse av att driva upp elevernas betyg med förhoppningen om att locka till sig fler elever, vilket leder till betygsinflation och ökad segregation. Det kallas att ge glädjebetyg, något som friskolorna använder som reklam för att locka till sig ännu fler elever. Friskolor ger till exempel högre provbetyg på de nationella proven än kommunala skolor. Men när externa personer kontrollerat proven och betygen, blev friskolornas resultat sämre. Det skapar ett system när betygen inte längre är jämförbara och friskoleelever kan få betyg som inte speglar deras kunskap och utveckling.

Slöseri med skattepengar – dyrare för kommunerna

Vinstintresset innebär också ett resursslöseri. Dels genom att vinster plockas ut från den skolpeng som egentligen är till för undervisningen, vinster som ofta har förts ut ur landet till skatteparadis – dels genom att de ökande skillnaderna mellan skolor har skapat ett stort behov av kontroll och granskning. Fristående skolor kan med kort varsel stänga sina skolor om de inte tycker det är lönsamt längre, något som har hänt flera gånger under de senaste åren. De kommunala skolorna måste enligt lag kunna erbjuda skolplatser till alla, därför har många kommuner tomma skolplatser i beredskap. Det skapar en extra kostnad för kommunerna, en kostnad som tas från samma skolpeng som är till för elevernas utbildning. Offentligt drivna skolor är skyldiga att erbjuda alla elever utbildning, även barn med särskilda behov och barn vars tidigare skolor har försatts i konkurs.

Lästips om marknadsskolan:

Marknadsskolan är slöseri med skattepengar! Blogginlägg av Tankesmedjan Balans (2021). Klicka här!

De lönsamma. En bok om varför skolor slåss om elever av Marcus Larsson (2020). Här hittar du boken.

En tickande bomb. En bok om skolsegregation av Linnéa Lindqvist (2020). Här hittar du boken.