Marknadsskolan
Sverige är idag världens enda land som tillåter obegränsade vinstuttag inom den fristående utbildningssektorn. Det svenska experimentet med skolan har skapat en fri marknad för vinstdrivande skolföretag som kallas marknadsskolan. Avregleringen och marknadsstyrningen leder till krav på kontroller, ökad administration, och krav på att ”effektivisera”. Marknadsskolan kan jämföras med en fabrik där produkterna ska tillverkas mer effektivt: det vill säga snabbare eller billigare. Problemet är att utbildning inte kan jämföras med fabriker. Det går inte att utbilda barn och unga snabbare eller billigare utan att det blir sämre kvalitet.
Färre lärare och sämre löner på friskolor
Vinstjakten är en av anledningarna till att skolan blir allt mindre likvärdig och jämlik. Friskolor har färre lärare per elev än kommunala skolor, anställer lärare med lägre utbildning, och ger sämre löner. I kommunala skolor finns det i genomsnitt 12 elever per lärare, i friskolor är det 14 elever per lärare. En grundskolelärare på en friskola tjänar i snitt 1100 kr mindre i månaden än en lärare på en kommunal skola. För att gå med vinst behöver de vinstdrivande friskolorna sänka kostnaden, det gör de genom att ha färre lärare och lägre löner.
Marknadsskolan ökar segregationen
Införandet av fristående skolor, såväl vinstdrivande som på konfessionell grund, har bidragit till att elever med olika bakgrund i allt mindre utsträckning möts i en gemensam skola. Vinstdrivande fristående skolor etablerar sig där de har bäst marknadsutsikter, med andra ord i områden där befolkningen har hög utbildning och goda inkomster. Friskolor väljer aktivt bort elever som kräver mer resurser, det kan handla om allt från elever från studieovana hem som inte kan få lika mycket hjälp med läxor hemma, elever med funktionsvariationer som behöver särskilt stöd, eller nyinvandrade elever som behöver mer stöd för att lära sig svenska. Friskolor etablerar sig numera även i socioekonomiskt svagare områden för att kunna få ännu fler elever, men fortsätter att locka till sig elever vars föräldrar har högst utbildning och kräver minst resurser. Detta driver på segregationen inte bara mellan stadsdelar men också inom de stadsdelar där friskolor startar.
Marknadsskolan sätter glädjebetyg
Dessutom har marknadsskolor ett intresse av att driva upp elevernas betyg med förhoppningen om att locka till sig fler elever, vilket leder till betygsinflation och ökad segregation. Det kallas att ge glädjebetyg, något som friskolorna använder som reklam för att locka till sig ännu fler elever. Friskolor ger till exempel högre provbetyg på de nationella proven än kommunala skolor. Men när externa personer kontrollerat proven och betygen, blev friskolornas resultat sämre. Det skapar ett system när betygen inte längre är jämförbara och friskoleelever kan få betyg som inte speglar deras kunskap och utveckling.
Slöseri med skattepengar – dyrare för kommunerna
Vinstintresset innebär också ett resursslöseri. Dels genom att vinster plockas ut från den skolpeng som egentligen är till för undervisningen, vinster som ofta har förts ut ur landet till skatteparadis – dels genom att de ökande skillnaderna mellan skolor har skapat ett stort behov av kontroll och granskning. Fristående skolor kan med kort varsel stänga sina skolor om de inte tycker det är lönsamt längre, något som har hänt flera gånger under de senaste åren. De kommunala skolorna måste enligt lag kunna erbjuda skolplatser till alla, därför har många kommuner tomma skolplatser i beredskap. Det skapar en extra kostnad för kommunerna, en kostnad som tas från samma skolpeng som är till för elevernas utbildning. Offentligt drivna skolor är skyldiga att erbjuda alla elever utbildning, även barn med särskilda behov och barn vars tidigare skolor har försatts i konkurs.
Lästips om marknadsskolan:
Marknadsskolan är slöseri med skattepengar! Blogginlägg av Tankesmedjan Balans (2021). Klicka här!
De lönsamma. En bok om varför skolor slåss om elever av Marcus Larsson (2020). Här hittar du boken.
En tickande bomb. En bok om skolsegregation av Linnéa Lindqvist (2020). Här hittar du boken.