Att utöka RUT genom att rika skulle kunna anställa privata trygghetsvakter riskerar att öka ojämlikheten. Trygghet i vardagen ska inte vara en exklusiv vara för några få.

Överenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna, det så kallade januariavtalet, innebär en rejäl högersväng i skattepolitiken. I överenskommelsen ingår   utvidgning av rut-avdraget, som bland annat kommer att omfatta så kallade trygghetstjänster, där privata trygghetsvakter skulle kunna bli aktuellt.

Skatteverkets statistik visar att de som använt sig av rut-avdraget för hushållsnära tjänster är de med höga inkomster. Däremot använder få av de med låga inkomster rutavdraget. Varför staten ska fortsätta ge rabattkuponger till en redan privilegierad grupp är ytterst märkligt. Resultatet av den här omfördelningen har inneburit att den ensamstående mamman i Bergsjön via sin skattsedel betalar möjligheterna för de välbärgade familjerna i Långedrag att skaffa billig hushållshjälp.

Att skatteavdraget nu även ska omfatta trygghetstjänster kan verka som en rätt harmlös åtgärd. Men i själva verket är förslaget om trygghetsrut en del av ett större problem. För det första.

De ojämlika livsvillkoren växer sig allt större i Göteborg. Det är ingen nyhet att skillnaderna i både livslängd och inkomst är stora mellan områden som ligger i de sydvästra delarna av staden och de i nordost. För det andra är det nämligen väldigt stor skillnad på att göra skatteavdrag för att få hjälp att montera en diskbänk och att anlita en privat vaktfirma för att öka den egna tryggheten och skydda sig mot brottslighet.

När det kommer till trygghet så är otryggheten redan en klassfråga. I de senaste trygghetsundersökningarna som gjorts i Göteborg är det tydligt att det är de som bor i de nordöstra stadsdelarna, och framförallt kvinnor, som är de som i störst utsträckning upplever otrygghet.

Alla ska kunna känna sig trygga i sin vardag. Men med det nya förslaget till trygghetsrut kommer de som bor i villa i Långedrag och Torslanda fortsätta känna sig trygga med privata trygghetsvakter, medan kvinnor i Angered fortsatt får känna sig otrygga. Logiken är märklig i och med att risken för att bli utsatt för brott inte ökar i de grupper som köper ruttjänster. Det är bland de mest socialt utsatta som otryggheten ökar. Den enda effekt trygghetsrut kommer ge är att förstärka de klasskillnader som redan finns.

I en debatt i riksdagen med finansministern ställde Vänsterpartiet frågor om hur hon ser på att skatteavdraget för trygghetstjänster ska utjämna de allt mer växande klyftorna. Då lyfte hon fram att rutavdraget skulle kunna omfatta att par som är på bröllopsresa kan få hjälp med att någon kommer hem och vattnar deras blommor.  Det är en skrattretande skev fördelningspolitik som presenteras. På vilket sätt bidrar de här tjänsterna till att utjämna klyftorna vi ser i Göteborg?

Det är med andra ord tydligt att regeringen tagit en ordentlig högersväng och sviker vanligt folk. Om regeringen vill arbeta för ett tryggt samhälle för alla, varför fördelar de inte skattemedel till att förstärka det förebyggande sociala arbetet och utökad välfärd?

Trygghet för alla göteborgare skapas genom jämlika livsvillkor. Vi behöver därför inte fler första hjälpen-kit till rika i form av fler möjligheter till skatteavdrag. Det göteborgarna behöver är rejäla investeringar i välfärden för att minska den segregation som ojämlikheten lett till. Det handlar bland annat om en trygg hemtjänst för äldre, fler lärare och en bra socialtjänst.

För oss i Vänsterpartiet är det glasklart. Privata trygghetstjänster som de redan välbeställda kan köpa på skatterea på bekostnad av de som tjänar minst kommer inte leda till ett jämlikare Göteborg. Notan för överklassens trygghetsrut betalas av arbetarklassen i form av försämrade livsvillkor.

Daniel Bernmar
oppositionsråd

Tony Haddou
riksdagsledamot och skattepolitisk talesperson

På 8 mars höll vår riksdagsledamot Maj Karlsson ett brandtal till alla feminister i kampen för jämställdhet. Du kan läsa talet i sin helhet här nedanför.

Systrar, vänner och åhörare!

Det finns något riktigt mäktigt och högtidligt i att tack vara våra systrars offensiva kamp för kvinnors rösträtt så kan jag inleda det här talet med att mitt namn är Maj Karlsson och jag är riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

Med det historiska arvet i ryggen och med mina 39 år som kvinna i en patriarkal värd skulle jag kunna hålla ett tal som tog så lång tid att Castro han själv skulle blekna.

Jag skulle hålla ett enormt hyllningstal till varje kvinna som banat vår väg hit, jag skulle stå här och ge er, mina medsystrar all den kärlek jag känner för det ni gör och om systerskapet och dess oändliga kraft. Jag skulle prata till alla tjejer i den här publiken om att ta makten över att älska sin egen kropp och om njutning för er egen skull. Om rätten att äga sin sexualitet. Jag skulle ge all min tacksamhet till alla äldre kvinnor som gått före men som nu blir belönade med fattigdom.

Om jag hade lika mycket tid som Castro skulle jag använda den för att fortsätta bryta tystnadskulturen och hålla ett tal till min vän som blev brutalt mördad av en man. Jag skulle ta vara på ert systerskap för att få modet och styrkan att släppa ut all den ilska och sorg jag burit under alla dessa år. Pratat om vad det gjorde med mig att gå med hennes lilla son till hennes sista vila.

Men mest av allt vill jag och ska jag använda det här talet till att elda under er vrede – elda på för att ge syre till den eld som ska bränna ner hela patriarkatet!

För den revolution som nu har startat är ingen liten försiktig – viskning det är ett avgrundsdjupt vrål som inte ska tystna.

För det är verkligen något helt historiskt som har hänt. Den 21 januari 2017, dagen efter att Trump svurit sin förbannelse och blivit världen mäktigaste man, samlades miljontals kvinnor runt om i världen till en av historiens största manifestationer. I samlad trupp gav sig socialister, feminister, hbtq-aktivister och antirasister ut i en enorm marsch för alla människors lika värde. En marsch som satte igång en skälvning som fullständigt exploderade i #metoo.

Inom loppet av några månader reste sig miljontals kvinnor runt om i hela världen upp och marscherar in i den feministiska kärleksarmén. Beväpnade till tänderna med generationer av kvinnors historier och med den starkaste beslutsamheten att tystandskulturen nu ska vara över, att inte en enda flicka till ska behöva bära samma historier och trauman som vi. Att ingen mer förövare ska komma undan.

Men det riktigt stora vi har gjort är att vi har samlat oss och med all kraft visat den verkliga styrkan i systerskapet!

Men vi har fortfarande de stora politiska förändringarna kvar.

Våra arbetsplatser är inga trygga plaster för oss och makten tillhör fortfarande olovligen männen. Våra löner är styrda av vårt kön och vi delar inte föräldraansvaret. Våra gemensamma tillgångar fördelas inte lika och kvinnors ålderdom är förenad med fattigdom.

Och det är nu 100 år sedan vi vann vår första riktigt stora vinst. Vi ska inte vänta 100 år till för att ta våra sista. Men ingen av våra feministiska segrar kommer att komma gratis de kan bara vinnas genom kamp!

Det är just därför jag vill elda under er vrede!

Elda på för att vi ska ta halva makten och hela lönen!

Att vi blir fria från sexism, exploatering och förtryck.

Vi ska ta makten över vårt arbete.

Och vi ska se till att våra gemensamma resurser fördelas rättvist.

Och varje steg i vår kamp ska drivas med internationell solidaritet och gränslöst systerskap!

Därför jag har också ett och annat att säga till alla dem som väljer att inte ta vår kamp. Nazister som använder våra kroppar som slagträ för rasism, de som är förtryckarnas följeslagare, de som hejar fram stora män som Trump och de som ser våra kroppar som sin egendom. Ett och annat ord till dem som står och blåser för allt vad livet är värt för att ge kraft åt högervindarna. Till alla dem runt om i vår värld som försöker tysta oss, fortsätta förtrycka oss. Och till alla dem som bara står och ser på.

Det här kommer verkligen bli jättetråkigt för er. Riktigt trist.

För vi kommer inte visa någon nåd (sagt i en visa från barrikaderna) så kommer vi nu med kraft claima det som är vårt!

För er andra däremot. Ni som väljer att steppa upp och träda in. För er kommer det bli hemskt trevligt.

Okej gott folk det är ju inte så att jag inte ser att det finns fruktansvärt mycket som ser riktigt mörkt ut. Att stora män just nu försöker ta ifrån oss våra grundläggande rättigheter, det vi stridit för i århundraden. Att vi har riktigt mycket jobb framför oss.

Därför vill jag att ni, när vi är färdiga här, ger er ut och tar över Göteborgs gator, fullständigt knäcker stadens dansgolv. Att ni ikväll hämtar all kraft ni kan genom att fira våra segrar. Ge varandra all den kärlek som ni förtjänar för det ni hittills har gjort.

För imorgon fortsätter en sällsamt hård strid och då vill jag att ni är fyllda av det vackraste som finns, nämligen gränslöst och övermäktigt systerskap.