Skip to main content

Författare: Expen

Nu stoppar vi borgarnas utförsäljning av hyresrätter i Göteborg

Göteborgs hyresrätter ska räddas – inte säljas!

Det lilla högerstyret i Göteborg bestående av Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna, vill ombilda billiga hyresrätter till bostadsrätter. Det kommer slå stenhårt mot alla som inte har råd att köpa sig en egen bostad.

Göteborg har flest hyresrätter av de tre största städerna i Sverige

Stockholm genomgick en enorm ombildning av hyresrätter mellan åren 2007 och 2014. Stockholms allmännyttiga bostadsbolag sålde ut nära 26 000 hyresrätter till bostadsrättsföreningar för ombildningar till bostadsrätter. Bakgrunden till ombildningarna var borgarnas valvinst i kommunalvalet 2006. Ombildningarna i Stockholm pågår fortfarande.
Göteborg har traditionellt sett skilt sig från Stockholm, under samma period styre Socialdemokraterna staden. I Göteborgs kommun är idag 54 procent av alla lägenheter hyresrätter och allmännyttan äger ungefär hälften. I Stockholm är andelen hyresrätter 43 procent och i Malmö 46 procent. Göteborg äger alltså fler hyresrätter idag är de andra tre största städerna i Sverige. 

Borgarna vill sälja ut Göteborgs hyresrätter 

Sedan valet 2018 styrs Göteborg av ett litet högerstyre som vill ombilda hyresrätter till bostadsrätter. Det som sker om borgarna får som de vill är två saker; dels ombildningar av det befintliga beståndet av hyresrätter till bostadsrätter och dels att styra om allmännyttans nybyggnationer mot bostadsrätter och småhus. Man stryper alltså resurser för att bygga fler billiga hyresrätter i Göteborg och vill ombilda hyresrätter som redan finns till bostadsrätter. 

Nu tar vi kampen mot högerpolitiken och räddar Göteborgs hyresrätter

Nu tar vi kampen mot högerpolitiken och räddar Göteborgs hyresrätter. Färre billiga hyresrätter är det sista Göteborg behöver!
Göteborg får lokalt klimatråd

Göteborg får lokalt klimatråd

Tack vare en motion från Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ införs nu ett lokalt klimatråd som ska hjälpa staden att lägga in en överväxel i klimatarbetet. Klimatrådet ska bestå av experter från akademin med bred kompetens inom hållbar utveckling.

Efter en långdragen förhandling finns nu en bred politisk enighet för att införa ett lokalt klimatråd. Klimatrådet ska analysera och föreslå framåtsyftande åtgärder som ger stor klimatnytta för staden. Rådet ska bestå av fem till sju forskare och arbeta självständigt gentemot stadens politiker och tjänstepersoner.

– Vi måste skynda på klimatomställningen och behöver fler granskande ögon på kommunens arbete. Vi hade önskat en skarpare formulering kring rådets fristående ansvar för att granska politiken, men är ändå glada att vi lyckats få en majoritet för att införa ett lokalt klimatråd, säger Karin Pleijel oppositionskommunalråd för Miljöpartiet.

Att införa ett lokalt klimatråd finns med som en av åtgärderna i rapporten “Fossilfritt Göteborg – vad krävs?”, som beskriver vad Göteborg behöver göra för att klara sin del av Parisavtalet för att klara 1,5-gradersmålet. Staden signerade 2020 ett kontrakt för att bli en av EU:s 100 första klimatneutrala städer och har ett miljö- och klimatprogram med mål om nollutsläpp av klimatgaser senast 2045. Rådets slutsatser ska presenteras i en årlig rapport. Miljö- och klimatnämnden får i uppdrag att sköta det praktiska kring att inrätta rådet.

–  För att klara klimatkrisen måste vi i politiken våga fatta obekväma beslut. Rådet kommer skapa en bättre förståelse för vad som är nödvändigt, säger Grith Fjeldmose, oppositionskommunalråd Vänsterpartiet.

Rådets sammansättning ska spegla de tre hållbarhetsaspekterna: social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, samt att  allmänheten ska kunna ta del av rådets arbete genom en öppen rapport

–  Det har varit viktigt för oss att rådet beaktar även socioekonomiska faktorer i klimatomställningen.  Med rätt åtgärder kan vi både öka jämlikheten och jämställdheten,  och få med alla i staden i klimatomställningen, säger Stina Svensson, gruppledare Feministiskt Initiativ.

Högerstyret i Göteborg lägger pengar på hög istället för på barn och unga.

Rödgrönrosa kräver mer pengar till Göteborgs skolor!

Skolan är den stora förloraren i de borgerliga partiernas förslag till budget för 2022.  Det saknas 255 000 000 kronor nästa år för skolorna. Det kommer tvinga skolorna till besparingar. Helt oacceptabelt att stadens skolbarn ska drabbas menar Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ.

Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna presenterade idag sitt budgetförslag för Göteborg 2022. Det är en tydlig nedskärningsbudget som skapar ett budgetöverskott det kommande året på 720 miljoner. Budgetförslaget har en speciellt mager tilldelning till förskola, skola och gymnasium. Det saknas närmast 96 miljoner för förskolan, 129 miljoner för grundskolan och 30 miljoner för gymnasieskolan.

Kort efter de fyra borgerliga partiernas besked utlyste de rödgrönrosa ett skarpt krav. Denna saknade kvarts miljard behöver återföras till budget snarast.

–  Det är rent politiskt hyckleri att skära ned på hela utbildningssektorn för att lägga pengar på hög. Skolan är den viktigaste förebyggande trygghetsåtgärden mot kriminalitet. Jag har svårt att tro att detta passerar fullmäktige, säger Daniel Bernmar (V), kommunalråd.

I augusti släppte Göteborg Stad en rapport beställd av rödgrönrosa partierna som utvärderade effekterna av tidigare effektiviseringar under mandatperioden som bland annat visar att ökningen av hot och våld var större på utvärderade skolor. Lärare och skyddsombud uppgav att nedskärningar på stödpersonal som elevassistenter har ökat lärarnas arbetsbelastning och stress.

–  De borgerliga partierna urholkar skolan och raderar ut de satsningar som vi gjorde förra mandatperioden. Det är direkt motsatt vad Göteborgs skolor behöver, det kan bara klassas som skolfientligt. Det säger Karin Pleijel (MP), kommunalråd och skolkommunalråd under förra mandatperioden.

Antal elever per anställd har ökat något på alla Göteborgs skolor under det gångna året, och allra mest på de skolor som det skurits ner på.

–  Den förändring på skolområdet de borgerliga presenterar är att få fler barn att gå om en årsklass. Samtidigt som de försämrar förutsättningarna för barnen att nå kunskapsmålen. Det är grymt mot barnen. Dessutom verkar det som de helt missat att extra skolår också kostar extra pengar, säger Stina Svensson (Fi), gruppledare Feministiskt initiativ. 

De rödgrönrosa partierna kommer presentera sin egen budget för Göteborg i början av november, inklusive egna politiska satsningar på skolområdet. Dagens krav är inte kopplat till den rödgrönrosa budgeten, utan är ett krav på styret att ändra sin budget.

Fakta 

Nedskärning i respektive nämnd: 
Förskolenämnd (-96,57 miljoner)
Grundskolenämnd (-129,98 miljoner)
Utbildningsnämnd (-30 miljoner)

Presskontakter:

Daniel Bernmar (V), 0736 54 71 65, [email protected]

Karin Pleijel (MP), 0725 35 99 78, [email protected]

Stina Svensson (Fi), 0735 62 00 13 , [email protected]

Pressekreterare:

Erik Järvelä (V), 076 72 32 973, [email protected]

Klas Eriksson (MP), 0707 61 10 14, [email protected]

Martin Jordö (Fi), 0707 20 60 01, [email protected]

Bild på pennor mot en grå bakgrund

Ny rapport avslöjar hur de borgerliga partierna skär ner på Göteborgs skolor

Sedan de borgerliga partierna tog över makten i Göteborg efter valet 2018, har lärare, rektorer och fackförbund larmat om nedskärningar på Göteborgs grundskolor. Högerstyret har sedan start förnekat att de genomför nedskärningar, och hävdat att de satsar mer pengar på skolan. Samtidigt har de krävt att skolan ska ”effektiviseras”. Vänsterpartiet Göteborg har konsekvent påtalat att det är en omskrivning för nedskärningar, och att barns utbildning inte kan effektiviseras som om det vore en fabrik.

För att lösa bristen på pengar tillsattes 2020 ett jätteprojekt för att ”hjälpa” skolledningarna att skära ner budgeten på 32 skolor, eller som högerstyret kallade det: att ”effektivisera” dessa skolor. Vänsterpartiet krävde en utredning av hur det här skulle drabba skolverksamheten. Nu har rapporten kommit och avslöjar oerhört allvarliga konsekvenser för både elever och skolpersonal.

Effektiviseringar innebär att stora besparingar görs genom att skära ned på personalstyrkan på flera skolor, samtidigt som man säger att kvaliteten ska vara oförändrad.

Rapporten visar att kraven på ”effektiviseringar” i praktiken är nedskärningar

Den nya rapporten visar att högerstyrets budget kraftigt har försämrat situationen för både elever och personal på framförallt 32 skolor över hela Göteborg. Rapporten visar att kraven på ”effektiviseringar” i praktiken är nedskärningar som har slagit väldigt hårt mot skolor som redan tidigare hade många elever per lärare. Ett antal av dessa skolor har dessutom stora socioekonomiska utmaningar.

Vänsterpartiet Göteborg ser väldigt allvarligt på informationen i rapporten, som tyvärr visar att våra farhågor var sanna. Vi vill se verkliga och långsiktiga satsningar på skolan, och ett totalstopp för effektiviseringar som bevisligen bara är en omskrivning för nedskärningar.

Rapporten visar att:

  •  Anmälningarna om hög arbetsbelastning/stress har ökat med 45% på de 32 skolorna. Jämför man med hela Göteborg har anmälningarna minskat med 15%.
  •  Antal anmälda arbetsskador ökade med 18% på de 32 skolorna. Jämför man med hela Göteborg har anmälningarna minskat med 15%.
  •  Ökningen av hot och våld var större på dessa skolor än genomsnittet, där redovisas en ökning på 17% jämfört med hela Göteborg som ökade med 14%.
  •  Antal elever per anställd har ökat något på alla skolor, men på de 32 skolorna som det skurits ner på har det ökat kraftigt. På de 32 skolorna har det på ett år ökat från i snitt 12,7 till 14 elever per lärare. På andra skolor har snittet ökat från 10,2 till 10,9 elever per lärare.
  •  Lärare, skyddsombud och rektorer uppger att nedskärningar på stödpersonal som tex elevassistenter har ökat lärarnas arbetsbelastning och stress.
  •  Medarbetarna på de 32 skolorna uppger att de nu är mindre nöjda med sin arbetsplats och arbetssituation. På övriga skolor ökar personalens nöjdhet.
  •  Fler elever på de 32 skolorna har lett till mer trängsel i skollokalerna.
  • Tillbuden om kränkande särbehandling eller mobbning har ökat med 36% på de 32 skolorna. Jämförelsevis är ökningen för hela staden 15%.

Läs rapporten här.