Den nya socialnämnden i Nordost startar efter årsskiftet med ett underskott på över 50 miljoner. Vänsterpartiet kommer motsätta sig nedskärningarna och föreslå att nämnden ska få mer resurser.
Nästa år startar de nya fyra nya socialnämnderna som bland annat ska ta över ansvaret för socialtjänst, folkhälsoarbete och fritidsverksamhet från de tidigare stadsdelsnämnderna. Socialnämnd Nordost väntas starta med ett underskott på 53 miljoner.
– Det är inte rimligt att göra stora nedskärningar på en socialtjänst som redan har det tufft, vi kommer göra allt vi kan för att stoppa det, säger Frida Tånghag (V) ledamot i Socialnämnd Nordost.
Underskottet beror bland annat på att Alliansens budget för nämnden endast ökat med 1,5 procent trots att de faktiska kostnadsökningarna beräknas till 1,7 procent.
Vänsterpartiet kommer föreslå två åtgärder under nämndens första möte för att motverka nedskärningarna. Ena förslaget handlar om att använda 7,79 miljoner av eget kapital i början av året, det betyder att nämnder använder sig av sin ekonomiska buffert. Det andra förslaget handlar om att begära ytterligare 55 miljoner av kommunfullmäktige.
– Alliansen har beskrivit sin budget som en satsning på trygghet och att Göteborg inte ska ha några utsatta områden om fyra år. För mig är det då obegripligt att samtidigt skära ner på socialnämndens budget i just dessa utsatta områden, säger Tånghag.
Vänsterpartiet kommer ha en dialog med övriga partier för att förhoppningsvis få en majoritet för förslagen.
Framtiden för föreningen Galaxen som bedriver en stadslantgård i Bergsjön är hotad. Anledningen är minskat verksamhetsstöd. Därför föreslår Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ att kommunen ska bidra till att föreningens verksamhet kan fortsätta.
1 december tog samtliga partier i Göteborg emot ett brev från föreningen Galaxen som bedriver verksamhet på en stadslantgård i Bergsjön. I brevet framgår att verksamhetsstödet föreningen får kommer att sänkas med 30 procent från år 2021. Detta riskerar att få stora konsekvenser för föreningens verksamhet.
– Föreningen bedriver en mycket viktig verksamhet som har stor betydelse socialt i området. Vi rödgrönrosa vill därför föra en dialog med Galaxen om på vilket sätt kommunen kan bidra till att verksamheten kan fortsätta, säger Grith Fjeldmose (V), kommunalråd.
Det har bedrivits en stadslantgård på platsen sedan 1978, först i kommunal regi och sedan 1991 i föreningsform. På gården kan unga hälsa på djur, hjälpa till på gården och sedan 90-talet umgås i föreningshuset. Galaxen är en betydelsefull mötesplats för människor i olika åldrar och bidrar bland annat med läxläsning och fritidsaktiviteter.
– Vi rödgrönrosa vill att kommunen ska bidra till att den viktiga verksamheten som föreningen bedriver kan fortsätta. Det ligger nära till hands att dra paralleller med verksamheten på Bergums fritidslantgård som tidigare i år hotades avnedläggning, säger Joel Abrahamsson (MP), styrelseledamot Familjebostäder.
Stadsgården är placerad i ett område där behoven av välfärdssatsningar och tillgång till fritidsaktiviteter för alla åldrar är mycket stor. Därför anser de rödgrönrosa att det är viktigt att det kommer initiativ från politiskt håll för att värna denna unika verksamhet.
– Vi vill utreda alla möjliga alternativ, det är av stor vikt för området att verksamheten som bedrivs av föreningen Galaxen i Bergsjön kan fortsätta, säger Stina Svensson (Fi), gruppledare.
Förslaget från de rödgrönrosa partierna innebär att stadsledningskontoret tillsammans med idrott- och föreningsnämnden och Familjebostäder inleder en dialog med föreningen Galaxen med utgångspunkt i hur verksamheten ska kunna bevaras och utvecklas. Förslaget kommer behandlas i kommunstyrelsen 16 december.
PRESSKONTAKTER:
Nå Grith Fjeldmose (V) för en kommentar på 0739 19 29 78 eller [email protected]
Under året har flera nyanlända fått sina tillfälliga hyreskontrakt uppsagda och tvingas flytta nästa år. Ännu fler planerar att sägas upp nästa år, även barnfamiljer. De rödgrönrosa partierna föreslår att de planerade uppsägningarna ska skjutas fram tills pandemin har upphört.
2015 gav privata och kommunala bostadsbolag tillfälliga lägenhetskontrakt till omkring 3000 nyanlända flyktingar som fått uppehållstillstånd och anvisats till Göteborg. Kontrakten gällde inledningsvis i fyra år men har förlängts ett år för barnfamiljer. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ föreslår att de planerade uppsägningarna av barnfamiljhushållen ska skjutas fram till dess att rådande covid-19 pandemi har upphört.
– Det är omänskligt att tvinga dessa familjer att flytta. De känner sig hemma i områdena de bor i och deras barn går i skolor och förskolor där. Helst vill vi därför att de ska ta över kontrakten, men det har tidigare röstats ner, säger Jenny Broman (V) kommunalråd.
Under året har det pågått uppsägningar och avflyttar av vuxenhushåll. En uppföljning som presenterades i fastighetsnämnden visade att det funnits stor oro bland hushållen. Inför 2021 är det planerat för att ytterligare 305 vuxenhushåll och 113 barnfamiljer ska sägas upp från sina hyreskontrakt.
– Vi ser stora risker med att fullfölja uppsägningarna. Nu med pandemin blir det troligen ännu svårare att hitta en ny bostad. Det vore därför mest humant att åtminstone skjuta fram uppsägningarna till dess att pandemin upphört. Men vi ser mycket hellre en permanent bostadslösning för barnfamiljerna, säger Karin Pleijel (MP), kommunalråd.
De barnfamiljer som inte lyckas ordna en bostad och därmed blir hemlösa kommer troligen beviljas boende i vandrarhemsliknande lösningar. Det är de rödgrönrosa partierna kritiska till.
– Det är aldrig bra att låta barnfamiljer bo under osäkra förhållanden, men under en pandemi är det direkt förkastligt. Att dessa barnfamiljer blir hemlösa måste därför undvikas, säger Stina Svensson (Fi), gruppledare.
Förslaget ska behandlas på fastighetsnämndens möte 7 december. Yrkandet kan du läsa här.
PRESSKONTAKTER:
Nå Jenny Broman för en kommentar på 0739 73 62 53, [email protected]
Den ena har varit aktivist i över 40 år, den andra är nybliven medlem i partiet. De förenas i ett brinnande engagemang: hur vi löser klimatkrisen. Göteborgsvänstern har träffat klimataktivisterna Gertrud Ingelman och Karin Karlsson.
Vi möts online för intervjun. Efter en vår och sommar av begränsad rörelsefrihet är vi vana vid digitala möten. Kanske är det en förändring som är här för att stanna, om inte på grund av corona så för klimatet. Vi ska återkomma till det under intervjun, men vi börjar från början.
Gertrud Ingelmans politiska resa startade 1977 när hon gick med i Vänsterpartiet, i slutet av det som brukar kallas ”vänstervågen”.
– Det var självklart för mig med rättvisa och solidaritet. Sen kom kärnkraftsomröstningen och där var jag väldigt aktiv. Jag har alltid varit aktivist i första hand, det är viktigt för mig.
– Jag har deltagit i allting från dagiskamper till kamp mot nedskärningar i Angered. Vi ockuperade Kungstorgsgaraget som skulle byggas och jag har tältat på Kungstorget i protest mot hyreshöjningar. Det har varit mycket aktivism genom åren, säger Gertrud, och det hörs på rösten att hon ler.
Gertrud Ingelman på Global Climate Strike i Göteborg, september 2019. Trots spöregn samlades 10 000 personer för att demonstrera. Foto: Jöran Fagerlund
Karin Karlsson är ett nyare tillskott i partiet men intresset för politik har alltid funnits där. Steget in i Vänsterpartiet tog hon efter senaste riksdagsvalet. Beslutet berodde till stor del på den dystra klimatsituationen och frustrationen över att ingenting händer.
– Vi pratade om klimatförändringarna på mellanstadiet, på högstadiet och på gymnasiet. Och så börjar jag på högskolan och det är fortfarande samma diskussioner. Det händer ingenting. Jag kände att tiden för att sitta hemma och bara vara upprörd var förbi, säger Karin.
Karin sitter i styrelsen för sin partiförening och i distriktets studieutskott. Tillsammans är hon och Gertrud Vänsterpartiets företrädare i trafiknämnden. Gertrud har även hon en hel del på sitt bord. Förutom flera kommunalpolitiska uppdrag kopplade till klimatfrågan har hon gjort sig ett namn som hängiven klimataktivist.
– Jag hade inte alls tänkt att vara så här aktiv och ha så här många uppdrag, men när jag väl förstod hur allvarlig klimatkrisen var, då hade jag inget val. Då måste jag agera, säger Gertrud.
Gemensam ilska över politikers passivitet
Det är oron och frustrationen över bristen på politiska beslut som gör verklig skillnad som har gjort att de tog steget att engagera sig för klimatet.
– Inget är mer frustrerande än att se dessa mäktiga personer, företagsledare och politiker, springa fram till Greta Thunberg för att posera med henne för att de ska kunna lägga upp det på sina sociala medier och så lyssnar de inte på henne. Det är ju inte Greta som är viktig, det är hennes budskap, säger Karin.
Gertrud beskriver det som en ”klimatvrede”, drivkraften som gör att hon måste engagera sig för klimatet.
– Och då är Vänsterpartiet det bästa partiet att vara med i. Jag är så glad att vi har en klimat- och miljöpolitik som hänger ihop med resten av vår politik. Vi ser att det måste vara ett rättviseperspektiv i klimatfrågan. Det är hoppet, säger Gertrud.
Strukturella lösningar och individuellt ansvar
Deras klimatengagemang har lett till att de lever mer hållbart idag. De har slutat äta kött, minimerat sitt flygande och dragit ner på sin privatkonsumtion.
– Jag försöker leva som jag lär. Sedan får man ju dra gränsen någonstans. Min sambo köpte flergångskaffefilter och jag konstaterade efter det att vissa saker nog får vara engångsartiklar även i framtiden, säger Karin med ett skratt.
– I partiet diskuterar vi ofta att individen inte ska ta ansvaret, utan att det ska vara strukturella åtgärder mot klimatförändringarna. Men då har man missat att allt hänger ihop. Det som många individer gör skapar opinion. Det är först när många drar åt samma håll som vi kan få gehör för att införa skarpa klimatåtgärder, säger Gertrud.
– Det finns ett klassperspektiv även i klimatfrågan. Det är de med högst inkomster som släpper ut mest och det är de som behöver ändra sin livsstil mest. Men det är naturligtvis de politiska åtgärderna som är viktigast, fortsätter hon.
De politiska åtgärderna som behövs är många och spänner över en mängd olika områden:
– Vänsterpartiet vill ha en enorm satsning på infrastruktur: kollektivtrafik, järnväg, cykelvägar. Det är en viktig del. Och det andra är sådana saker som pensionssystem. Våra pensioner ska inte vara med i fossilbolag, men det är de idag. Och så är det energin, säger Gertrud.
– Utan energipolitiken kommer vi inte särskilt långt. Det är ett av de absolut viktigaste områdena. Vi kan snacka oss varma om elbilar men vad tjänar det till om vi måste köra elbilarna på el från kolkraftverk som produceras på kontinenten, säger Karin.
Tiden håller på att rinna ut
Socialdemokraterna och Miljöpartiet har suttit i regeringsställning i sex år. Jag frågar Karin och Gertrud varför det händer så lite på klimatområdet trots att vi har en regering som säger sig vilja stoppa klimatförändringarna.
– För att inget av de partierna vill utmana det ekonomiska systemet, blir Karins svar. Jag ser inte hur vi skulle kunna mildra klimatkrisen och samtidigt ha kvar det kapitalistiska systemet. De står i fundamental motsats till varandra.
Karin Karlsson kände att tiden för att sitta hemma och bara vara upprörd var förbi. Då gick hon med i Vänsterpartiet. Foto: Elinor Garcia Ek
– Och vi ser ju nu under coronapandemin att det plötsligt finns jättemycket pengar som man kan ösa ut till företag. Tyvärr har det inte funnits någon grön profil, säger Gertrud.
– Problemet med klimatet är att det handlar om så många olika saker. Det handlar om energitillförsel, matproduktion, transportmedel och transportmönster, konsumtionsmönster. Det finns ingen ”quick fix”, säger Karin.
Även om den pågående klimatkrisen under lång tid visat hur ohållbart det nuvarande ekonomiska systemet är har coronapandemin på ett akut sätt blottlagt hur sårbart vårt samhälle är.
– Det finns massor med saker som händer som folk inte hade kunnat drömma om för ett år sedan. Man begränsar sin rörelsefrihet och har digitala möten. Vi måste vara medvetna om att det kommer att komma mycket svåra ekonomiska kriser och klimatkriser som gör att vi blir tvungna att ändra vårt sätt att leva. Våra liv kommer att förändras jättemycket framöver, säger Gertrud.
Jag känner mig tvungen att ställa den avgörande frågan: Kommer vi över huvud taget kunna lösa klimatkrisen?
– Jag brukar säga att det finns grader i helvetet. Det är enorm skillnad om det blir två grader, tre grader eller fyra grader. Då börjar civilisationen helt klappa ihop, säger Gertrud.
– Varje tiondels grad vi kan minska är jätteviktig, fyller Karin i.
Klimatfrågan ger chans för ny vänstervåg
Det är inte bara mörka moln på horisonten. Klimatrörelsen växer för var dag och fler och fler börjar ifrågasätta kapitalismen.
– Klimatfrågan innehåller möjligheten till en ny vänstervåg. Det finns ingenting som så tydligt visar att kapitalismen och marknadsliberalismen har misslyckats. När alla andra inser det kan det börja hända saker, säger Gertrud.
– Det känns verkligen som att någonting är på väg att hända med folk i min ålder och yngre när det gäller kött. Det gör att du får bättre vego-utbud och då är det fler som kommer att käka vego. Det gäller att hitta sätt som gör att det blir låga trösklar att testa något nytt och ändra sitt beteende, säger Karin.
Det är en tydlig tendens att yngre engagerar sig för klimatet, det har inte minst skolstrejkerna för klimatet visat. Men om den globala uppvärmningen ska kunna hejdas måste alla vara med på omställningståget. Jag avslutar därför intervjun med att fråga om de har några tips till dem som vill börja engagera sig för klimatet.
– Det är roligt att vara klimataktivist. Om du själv känner en oro så är det ju när du gör saker, och gör saker tillsammans med andra, som du slipper maktlöshetskänslan. Så kom med! Var klimataktivist! Det finns massor av aktioner som de olika klimatgrupperna i Göteborg arrangerar. Det är bara att hänga på. Och vi i Vänsterpartiet har ett miljö- och klimatnätverk så vi hakar ju ofta på aktioner eller gör egna grejer, säger Gertrud.
– Man får försöka nå fram med budskapet på sin egen nivå. Det här med att ta debatten kan låta ganska banalt, men i de sammanhang som jag rör mig i till vardags är det ganska många som inte är så bekymrade över klimatet, fortsätter Karin.
– Ja, man får hitta sin nivå. Någon kanske tycker det är okej med civil olydnad och vill blockera Preemraff, för andra kanske det räcker att skicka mejl till regeringen. Man får hitta det man själv är bekväm med. Det finns mycket man kan göra, avslutar Gertrud.
Texten publicerades ursprungligen i Vänsterpartiet Göteborgs medlemstidning, Göteborgsvänstern, nr 3/2020.
