Alla personer, oavsett funktionalitet, ska kunna vara fullt delaktiga i samhället på lika villkor. Det innebär att samhället måste undanröja de hinder som finns. Det innebär också att kommunen behöver förbättra de ekonomiska villkor som många med normbrytande funktionalitet lever under.

Vänsterpartiet arbetar för att:

• Genomföra utbildningsinsatser för kommunens anställda i funktionsrättsfrågor.
• Höja habiliteringsersättningen och att det inte ska göras avdrag vid sjukfrånvaro.
• Höja garantibeloppet i boenden med särskild service.
• Sänka hyrorna i boenden med särskild service.
• Förbättra stödet till föräldrar som har barn med normbrytande funktionalitet.
• Öka antalet bostäder med särskild service så att behovet täcks.
• Utöka de kommunala arbetsmarknadsinsatserna för personer med normbrytande funktionalitet.
• Genomföra utbildningsinsatser i funktionsrättsfrågor för chaufförer inom färdtjänst.
• Öka antalet fria resor med färdtjänst och flexibiliteten när det gäller tid och framförhållning.
• Tillgängliggöra alla kommunala verksamheter för personer med normbrytande funktionalitet.
• Undanröja alla befintliga hinder i kommunens lokaler och på allmänna platser.
• Förbättra kommunens samråd med funktionsrättsrörelsen.
• Avskaffa privatiseringen av daglig verksamhet genom LOV.

Personer med normbrytande funktionalitet har rätt till full delaktighet i samhället. Begreppet funktionsrätt belyser rätten att kunna fungera i olika situationer, oavsett funktionsnedsättning och oavsett vilka hinder som finns i samhället. Begreppet normbrytande funktionalitet används för att fokusera på att alla kroppar fungerar, även om vissa funkar annorlunda jämfört med normen.

Den ekonomiska situationen för personer med normbrytande funktionalitet måste förbättras

Personer med normbrytande funktionalitet har ofta sämre livsvillkor än andra när det gäller bland annat inkomst, utbildningsnivå och tillgång till bostäder och arbete.

En stor grupp av personer med normbrytande funktionalitet lever i fattigdom. Andelen arbetslösa är högre hos personer med normbrytande funktionalitet och nedsatt arbetsförmåga än i befolkningen totalt. Det är också vanligare att personer med normbrytande funktionalitet arbetar deltid. En stor grupp har istället låga aktivitets- eller sjukersättningar och bor samtidigt i bostäder med höga hyror.

Funktionalitetsfrågor måste prioriteras högre

Funktionalitetsfrågor kommer ofta i skymundan. Det råder kunskapsbrist på området hos kommunens anställda. Funkofobin är utbredd och innebär ofta att personer med normbrytande funktionalitet reduceras till omsorgstagare. Det märks särskilt på arbetsmarknaden som inte lyckas inkludera personer med normbrytande funktionalitet.

Mäns våld mot flickor och kvinnor med normbrytande funktionalitet har först under de senaste årtiondena uppmärksammats. Funktionsnedsättning i sig utnyttjas av förövaren. Funktionsnedsättning i sig kan också göra det svårare att ta sig ut situationen, bli trodd och få stöd.

Ingen ska hamna mellan stolarna 

Personer med normbrytande funktionalitet är ibland beroende av stöd från samhället för att kunna leva ett självständigt liv. Personerna får dock inte alltid rätt insatser eller har möjlighet till det inflytande över insatserna som de har rätt till. Intentionerna i LSS-lagstiftningen har urholkats. Allt färre beviljas statlig personlig assistans, vilket drabbar individer och familjer hårt. Det innebär dessutom att ett större ansvar hamnar på kommunerna.

Då Försäkringskassan nekar personer med normbrytande funktionalitet personlig assistans ska kommunen se till att de inte hamnar mellan stolarna. Personen det berör ska alltid stå i centrum för insatserna och ges inflytande över insatserna.

Boenden med särskild service ska bli billigare och bättre

Livsvillkoren för personer med normbrytande funktionalitet som bor på boenden med särskild service ska förbättras. Varje persons egenmakt ska respekteras och inflytandet över det som stöd som ges säkerställas. Kommunen ska arbeta för sänkta hyror på boenden med särskild service och för att höja det belopp som de boende med låga inkomster är garanterade att ha kvar efter att alla avgifter är betalda.

Den dagliga verksamheten ska hålla hög kvalitet

Daglig verksamhet beviljas personer med normbrytande funktionalitet som bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden. För en del personer med normbrytande funktionalitet är inriktningen att stärka möjligheterna till kommunikation och delaktighet i vardagen. För andra är daglig verksamhet ett steg på vägen mot ett arbete. Alltför få med arbetsförmåga får möjlighet att gå vidare till vanliga jobb och går därmed miste om möjligheten till egen försörjning. Den dagliga verksamheten har privatiserats genom att ett system enligt Lagen om Valfrihet (LOV) har införts. Något som har lett till detaljreglering, försämrade arbetsvillkor och minskade resurser till verksamheterna. Flera mindre verksamheter har tvingats stänga på grund av för lite resurser.

Kommunens dagliga verksamhet ska hålla en hög kvalitet och anpassas efter den enskildes behov och intressen. Tills LOV har avskaffats så behöver de negativa effekterna av systemet motverkas och ska så långt det är möjligt inte drabba enskilda. Transporter till och från daglig verksamhet ska utföras på ett tryggt och miljömedvetet sätt utan höjda avgifter.

Habiliteringsersättningen ska höjas även om personer som beviljats daglig verksamhet får sin försörjning från annat håll. Att delta i daglig verksamhet ska inte innebära någon kostnad för den enskilde. Fler insatser ska göras så att personer som har deltagit i daglig verksamhet får möjlighet till arbete.

Arbetet med att tillgängligöra kommunens fysiska miljö måste gå snabbare

Arbetet med enkelt avhjälpta hinder har gått för långsamt. Kommunens fysiska miljö är fortfarande otillgänglig. Många av kommunens kulturarenor är exkluderande, där rullstolsburna hänvisas till avgränsade områden. Det förstärker en funkofobisk uppfattning om att personer med normbrytande funktionalitet bara umgås med personer som också har en normbrytande funktionalitet.

Det måste bli enklare att resa

Västra Götalandsregionen, som har huvudansvar för kollektivtrafiken, har inte lyckats tillgängliggöra kollektivtrafiken för personer med normbrytande funktionalitet. Istället hänvisas de till färdtjänsten. Att resa med färdtjänst kräver ofta lång framförhållning. Det är även svårt att själv bestämma tider att åka och chaufförerna har inte alltid tillräckligt med kunskap om personer med normbrytande funktionalitet.

Alla som behöver ska beviljas färdtjänst och det ska vara möjligt att resa med färdtjänst på lika villkor som övrig kollektivtrafik. Det ska gå att boka färdtjänst under samma timmar på dygnet som kollektivtrafiken körs.

Personalen ska ha bättre arbetsmiljö

Kommunens anställda som arbetar med personer med normbrytande funktionalitet har ofta en tuff arbetsmiljö och låga löner samtidigt som de arbetar i en verksamhet med hög komplexitet och krav på att bemöta varje person på ett pedagogiskt och respektfullt sätt.

Arbetsvillkoren för personalen inom funktionsrättsområdet ska förbättras. Möjligheterna till kompetensutveckling och vidareutbildning skall öka. Utbildningsinsatser för kommunens anställda kring funktionsrättsfrågor ska genomföras. Utsattheten för våld och sexuella övergrepp måste särskilt uppmärksammas. Kunskap i frågan och hur den skall tas om hand skall finnas hos all personal. Alla kommunens verksamheter ska vara fullt tillgängliga för personer med normbrytande funktionalitet. Detta ska även tydliggöras i bland annat informationsmaterial. Kommunen som arbetsplats ska tillgänglighetsgöras och fler personer med normbrytande funktionalitet ska erbjudas praktikplatser i verksamheterna.

Anhöriga ska få bättre stöd

Stödet till föräldrar till barn med normbrytande funktionalitet är inte tillräckligt. Insatserna är oftast av god kvalitet, men brist på samordningen mellan olika myndigheter kräver mycket tid och engagemang från barnens föräldrar. Många föräldrar upplever att det fungerar relativt väl när barnen är små, men blir sämre under barnets tonårstid och övergång till vuxenlivet.

Kommunens stöd till anhöriga ska förbättras, både när det gäller föräldrar till barn med normbrytande funktionalitet och andra anhöriga.

Uppdaterades: 07 okt 2022