Skolan har en unik möjlighet att utjämna klasskillnader. Då föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar barnens resultat i hög grad är det avgörande att det kompensatoriska uppdraget uppfylls. Så är det inte idag.

Vänsterpartiet arbetar för att: 

• Ge alla barn i förskoleåldern rätt till minst 30 timmars barnomsorg i veckan.
• Minska antalet barn i förskolan till högst 12 barn i småbarnsgrupper och 15 barn i storbarnsgrupper.
• Utöka öppettiderna på öppna förskolan.
• Utöka tillgången till barnomsorg på kvällar, nätter och helger.
• Stegvis införa sex timmars arbetsdag på kommunens förskolor.
• Ge barn till papperslösa rätt till förskoleplats.
• Ge fler som arbetar på förskolor i arbetarklassområden möjlighet att på betald arbetstid läsa till barnskötare eller förskollärare.
• Minska antalet elever per pedagog och antalet barn i lågstadieklasserna.
• Minska antalet barn i fritidshemmen till cirka 20 i varje grupp och öka personaltätheten på fritidshemmen.
• Ge alla barn rätt till fritidshem, oavsett vårdnadshavares sysselsättning.
• Göra förskolan avgiftsfri för hushåll som har inkomster upp till 25 000 kr/månaden.
• Göra fritidshemmen helt avgiftsfria. I ett första steg ska progressiviteten öka.
• Öka andelen utbildad personal i skolan, förskollärare i förskolan och fritidspedagoger på fritidshemmen.
• Lovskola ska erbjudas redan från år 1 på de skolor där behovet finns.
• Alla skolor skall ha ett skolbibliotek bemannat med utbildad personal.
• Tillgängliggöra och individanpassa modersmålsundervisningen.
• Utreda hur de nationella minoriteternas rättigheter bättre kan tillgodoses i grundskolan.
• Erbjuda fler elever studiehandledning på modersmål.
• Erbjuda tjejer kurser i feministiskt självförsvar på alla högstadieskolor.
• Erbjuda killar kurser i att motverka destruktiva maskulinitetsroller på alla högstadieskolor.
• Alla skolor ska erbjuda fria mensskydd.
• Erbjuda frukost på alla skolor.
• Göra skolan helt avgiftsfri och inte kräva att barn tar med sig matsäck eller mellanmål i förskolan eller fritidsverksamheten.
• Fler gymnasieskolor ska ha både yrkesprogram och teoretiska program för ökad blandning av elever på skolorna.
• Öka möjligheterna för elever på introduktionsprogrammen att få ämnesundervisning.
• Öka andelen kommunala gymnasieskolor och öka andelen elever som går i kommunal gymnasieskola.
• Erbjuda läxhjälp eller studiestöd till alla elever i grundskolan och på gymnasiet, i skolans regi ska det ledas av behörig lärare.
• Införa maxantal för antal elever per heltidsanställd i elevhälsan.
• Införa maxantal för antal elever per studie- och yrkesvägledare.
• Skolmaten ska lagas lokalt och vara ekologisk i så hög utsträckning som möjligt.
• Andelen vegetarisk och vegansk mat som serveras ska öka. Personal inom skolköken samt pedagoger på skolorna ska få fortbildning om specialkost, selektiv kost och ätstörning.
• Fler gymnasieskolor ska ha egen matservering.
• Öka elevinflytandet och uppmuntra elever att organisera sig.
• Förbättra och rusta upp förskole- och skolgårdarna samt göra dessa tillgängliga för spontanidrott och föreningsliv efter skoltid.
• Skapa en så stor variation av klassbakgrund som möjligt i elevsammansättningen genom att förändra skolornas upptagningsområden.
• Planera nybyggnation av skolor utifrån möjligheten till blandade upptagningsområden.

Skolan i Göteborg är segregerad och ojämlik

Marknadsskolan, skolpengen, det fria skolvalet, otillräckliga resurser och ständiga krav på nedskärningar har gjort att skolan inte kan leva upp till sitt uppdrag. Dessutom stämplar betygssystemet elever samtidigt som friskolor urholkar betygens värde med glädjebetyg vilket förstärker ojämlikheten.

Skolan i Göteborg är mycket segregerad. Elever från studievana hem går på andra skolor än elever från studieovana hem. Dessutom är det stor brist på utbildad personal i arbetarklassområden. Detta påverkar framför allt barn från studieovana hem negativt eftersom de har mest nytta av välutbildad och skicklig personal. Hemläxor riskerar att förstärka både klass- och könsskillnader.

Du ska kunna lita på skolans kvalitet oavsett var du bor

Föräldrar och barn ska kunna lita på att den närmaste skolan ger en bra utbildning. Föräldrarnas utbildningsnivå eller var de bor ska inte avgöra hur bra skola barnen får gå i. Kommunens skolor ska därför säkra att det kompensatoriska uppdraget verkställs.

Likvärdigheten mellan skolor ska öka. Det innebär inte att alla skolor ska göra likadant, däremot ska de bättre kompensera för barns olika förutsättningar. För att det ska vara möjligt ska resurser fördelas efter behov i större utsträckning än idag. Alla skolor ska erbjuda läxhjälp eller studiestöd ledd av behörig lärare för att kompensera för barns olika förutsättningar att studera på egen hand. Alla skolor ska ha tillräckliga resurser för uppdaterade läromedel, samt möjlighet att anpassa läromedel utifrån elevernas behov.

Alla elever ska kunna lyckas i skolan

Alla elever behöver förutsättningar för att lyckas i skolan. Precis som i övriga delar av skolan har elevhälsan fått fler uppgifter som ska göras utan att resurserna har ökat. Extra anpassningar och åtgärdsprogram för barn i behov av stöd sätts ofta in för sent och är av bristande kvalitet. Att inte få stöd tidigt försvårar för elever att få en bra skolgång.

Alla barn som behöver extra anpassningar ska få det. Elevers skolgång ska inte misslyckas redan innan rätt stöd har satts in. Barn kan behöva få stöd redan på förskolan, men framför allt under lågstadietiden. Stödet till barn med normbrytande funktionalitet ska förbättras.

Elevhälsan ska arbeta förebyggande och främjande för att bidra till en bättre arbetsmiljö för eleverna. Därför ska antalet kuratorer, skolsköterskor och psykologer i förhållande till antalet elever öka. Barn i de lägre årskurserna upplever att de har mer inflytande än vad barn i de högre årskurserna har. Därför ska elevinflytandet framför allt i de högre årskurserna förstärkas. Inom gymnasieskolan kan elevorganisering i form av elevkårer vara en framgångsrik väg.

Förskolan och skolan ska samarbeta med både socialtjänst och lokalsamhället för att ge rätt stöd till barn och unga i alla åldrar. Förskolan och skolan ska stimulera barn och ungas nyfikenhet och lust att lära. Kunskap och undervisning är huvudfokus i skolan. Alla elever ska nå målen i skolan för att ha möjlighet att läsa vidare. Grundskolans uppdrag är dock mycket bredare än så. Skolan ska bidra till att skapa upplysta samhällsmedborgare, samt till att förebygga ohälsa och utanförskap. Skolan ska präglas av solidaritet och utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Skolornas kvalitets- och uppföljningsarbete ska därför inte bara handla om betygsresultat.

Skolan ska vara helt avgiftsfri. Det är skolornas ansvar att barnen får den mat och det studiematerial som de behöver för att klara av skoldagen.

Modersmålsundervisningen ska stärkas

Modersmålsundervisningen och studiehandledning på modersmål är viktigt för att skolorna ska kunna uppfylla det kompensatoriska uppdraget och kvaliteten på dessa verksamheter ska öka. Skolor eller skolområden ska ha möjlighet att själva anställa modersmålslärare. Skolan behöver möjliggöra utvecklandet av de nationella minoriteternas språk och kulturer på ett bättre sätt.

Skolan måste återigen bli en trygg plats

Grundskolorna har inte rätt förutsättningar för att säkerställa alla barns trygghet. Diskriminering, mobbning och kränkningar hindrar barn från att trivas och klara skolan. Hbtqi-personer och personer med normbrytande funktionalitet är särskilt utsatta. Rasism och sexuella trakasserier förekommer utan att vuxna ingriper.

Skolan ska vara en plats fri från alla former av mobbning, kränkningar och diskriminering. Alla skolor ska ha ett aktivt normkritiskt arbete och jobba med våldsprevention från tidig ålder. Högstadieskolor ska erbjuda tjejer kurser i feministiskt självförsvar och killar ska ges särskilda tillfällen att prata om destruktiva maskulinitetsnormer. Lärare ska erbjudas kompetensutveckling i sex- och samlevnadsundervisning för att ge grundläggande kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter till barn och unga.

Alla barn ska få gå i förskolan

Förskolan har långsiktigt positiva effekter på barns lärande och utveckling. Både genom omsorgen och det pedagogiska arbetet. Barn som går miste om förskolan får det därför svårare i grundskolan. Störst påverkan har förskolan på barn vars föräldrar har låg utbildningsnivå. Därför behöver alla barn gå i förskolan.

Det är av stor vikt att värna förskolans läroplan. Alternativ barnomsorg, exempelvis pedagogisk omsorg, som inte omfattas av samma krav som förskolan har inte kunnat uppvisa samma positiva effekter på barns lärande. 

Barngruppernas storlek, att det finns förskollärare, hög personkontinuitet, anpassade lokaler och rimligt antal barn per personal är viktiga faktorer för förskolans kvalitet.

Kvaliteten i förskolan ska förbättras. Små barn behöver stabilitet och inte ha för många relationer samtidigt. Därför behöver barngruppernas storlek och antalet barn per personal minska, för att lyckas med det behöver vi bygga fler förskolor. Förskollärare ska finnas på alla förskolor då de är viktiga för att utveckla det pedagogiska arbetet. Alla förskolor ska arbeta med att motverka rasism och stereotypa könsroller. Öppna förskolan har en viktig förebyggande roll, därför ska öppettiderna utökas framförallt i områden där färre barn går i förskolan.

Fritidshemmens kvalitet ska öka

Fritidshemmens kvalitet ska förbättras och elevgruppernas storlek ska minska. Fritidshemmen ska stödja elevernas sociala utveckling och erbjuda en meningsfull fritid. Att locka de äldre barnen är en viktig åtgärd för att säkerställa att alla barn har en meningsfull fritid och pålitliga vuxna omkring sig.

Skolans och förskolans lokaler ska bli fler och bättre

Kommunens förskolor och skolor ska ha moderna, ändamålsenliga, fräscha och hållbara lokaler, med tillräckligt stora skolgårdar och utemiljöer jämlikt utformade för rörelse, lek och lärande. Fritidshemmen ska ha tillgång till lokaler anpassade för verksamheten. Fler grundskolor och förskolor ska byggas för att åtgärda bristen på lokaler och för att fylla behovet när kommunen växer. Uttjänta skolbyggnader ska rustas upp eller rivas och ersättas med nya.

Arbetsmiljön i kommunens skolor ska förbättras

Arbetsmiljön för de som arbetar i kommunens skolor ska förbättras. Det ska framförallt göras genom att ge förskolan och skolan mer resurser och minska antalet barn i grupperna och elever i klasserna. Då ges lärare, barnskötare och förskollärare bättre möjligheter att möta varje elev. Möjligheten till planeringstid för pedagoger ska öka.

Kommunen ska inte konkurrera om lärare mellan skolorna genom högre löner. Istället ska satsningar göras på att förbättra arbetsmiljön så att alla skolor blir bra arbetsplatser. Fokus ska vara att ge lärare rätt förutsättningar. Det kan bland annat göras genom att ha två lärare i klassrummet samtidigt eller minska storleken på klasserna. Dessutom ska skolor ha resurser för stöd- och kringpersonal.

När det är möjligt ska kommunen ”överanställa” istället för att använda vikarier. Det kan bland annat göras genom att fastanställa vikarier som arbetar på flera förskolor/skolor eller genom att höja grundbemanningen så att vikarier inte behöver användas lika ofta.

Rektorers och enhetschefer inom förskolan ska ges bättre möjligheter att leda den pedagogiska verksamheten, exempelvis genom att fler stödjande funktioner finns på plats på enheterna. Lärare, förskollärare och fritidspedagoger ska ges förutsättningar att utveckla sin undervisning, bland annat genom att studera sin egen undervisning med hjälp av handledning samt ha tid för reflektion och samarbete med kollegor.

Personal på förskolor i arbetarklassområden ska ges möjlighet att läsa till barnskötare eller förskollärare på betald arbetstid. Även lärare och annan skolpersonal ska ges möjlighet till fortbildning.

Uppdaterades: 04 nov 2022