Äldre människor ska kunna känna trygghet och ha en meningsfull vardag. Det är kommunens ansvar att det finns en äldreomsorg som är tillgänglig, likvärdig och har en hög kvalitet för de som är i behov av stöd.

Vänsterpartiet arbetar för att:

• Inrätta minst en äldreboendeenhet avsedd för hbtqi-personer.
• Inrätta ett trygghetsboende avsett för hbtqi-personer.
• Sänka heltidsmåttet för nattpersonal till 30 timmar.
• Ta fram en modell för hur många patienter en sjuksköterska kan vara patientansvarig för.
• Det ska anställas olika yrkesgrupper på vård- och omsorgsboenden, till exempel dietist och kock för att öka kvaliteten och avlasta andra yrkesgrupper.
• Nya vård och omsorgsboenden ska ha tillagningskök för att få bättre kvalitet på maten och måltiderna.
• Erbjuda hälsofrämjande aktiviteter i alla stadsdelar.
• Driva äldreomsorg i kommunal regi i större utsträckning.
• Avskaffa systemet enligt LOV inom hemtjänsten.
• Öka grundbemanningen.
• Inrätta anhörigcentrum i de stadsdelar där det idag saknas.
• Utveckla stöd till anhöriga med särskilt fokus på demens.
• Skapa fler generationsöverskridande mötesplatser och att samlokalisera verksamheter för äldre och yngre.
• Inrätta demensteam inom hemtjänsten i alla stadsdelar.
• Ta bort minutstyrningen i hemtjänsten. 
• Öka den interreligiösa kunskapen bland personal i äldreomsorgen.
• Utveckla en äldreakademi för fortbildning och grundutbildning inom äldreomsorg.
• Genomföra kompetensinsatser om missbruksvård i hemtjänsten.
• Genomföra regelbundna utbildningsinsatser i värdegrundsarbete om rasism.
• Utöka insatserna mot psykisk ohälsa bland äldre.

Äldreomsorgen behöver mer resurser

Hemtjänsten har privatiserats genom att ett system enligt Lagen om Valfrihet (LOV) har införts. Det har lett till otrygghet för de äldre, försämrade arbetsvillkor för personalen, svårigheter att följa upp de privata hemtjänstföretagen och stora kostnader för kommunen. Äldreomsorgen ska drivas i kommunal regi. Tidigare privatiseringar ska återtas.

Andelen äldre som får äldreomsorg har stadigt minskat sedan flera decennier. Den främsta anledningen är inte att människor blivit friskare utan att resurserna till äldreomsorgen inte tillförts i samma utsträckning som antalet äldre har ökat.

Nedskärningarna inom äldreomsorgen har försämrat kvaliteten och många äldre upplever att de inte får den hjälp de har rätt till. Dessutom upplever många äldre att omsorgen brister i kontinuitet. Under pandemin blev det tydligt att de otrygga anställningsvillkoren och den höga personalomsättningen fick stora konsekvenser.

Äldreomsorgen ska kompensera för ojämlika livsvillkor

Hur äldre har det och hur de mår påverkas av livsvillkor och levnadsvanor. För att skapa en jämlik hälsa bland äldre måste klass-, köns- och hälsoskillnaderna utjämnas. Äldreomsorgen ska arbeta hälsofrämjande för att kompensera för dessa skillnader.

Äldre med arbetarklassbakgrund löper större risk för ohälsa både när det gäller den fysiska och psykiska hälsan. Likaså är den psykiska ohälsan bland äldre kvinnor mer utbredd än mäns. Det är därför av stor vikt att utjämna klass- och könsskillnaderna i livsvillkor. Äldre kvinnor är en särskilt utsatt grupp när det gäller mäns våld mot kvinnor. Bristande kunskaper och stereotypa föreställningar om att äldre kvinnor inte utsätts för våld och övergrepp gör att deras utsatta situation inte uppmärksammas.

Äldre hbtqi-personer har ofta kämpat ett helt liv emot stigmatisering och diskriminering. De har levt under ett större förtryck än yngre generationer och har ett stort behov av att bli synliggjorda. 

Allt fler som blir äldre kommer vara personer som är födda utanför Europa. Det ställer höga krav på personalen att kunna möta människor med olika bakgrund. Samtidigt ökar rasismen i samhället vilket riskerar att leda till att äldre personer inte får den omsorg och det bemötande de har rätt till.

För att äldre inte ska utsättas för rasism behöver kompetensutvecklande insatser göras och det värdegrundsarbete som finns stärkas. Anställda inom äldreomsorgen ska kontinuerligt få kompetensutveckling om våld i nära relationer med särskilt fokus på äldre.

Äldreomsorg ska ses som en rättighet och inte begränsas av den äldres ekonomi. Avgifterna inom äldreomsorgen ska därför vara låga. Trygghetslarm ska vara avgiftsfritt.

Kontinuiteten inom hemtjänsten ska förbättras

Kontinuiteten inom hemtjänsten ska förbättras. Det innebär att det ska vara ett fåtal personer som besöker omsorgstagaren, att de kommer på regelbundna tider och att hjälpen utförs på ett liknande sätt oavsett vem som kommer. Omsorgstagarens rätt att själv bestämma hur den beviljade tiden används ska värnas.

Personalen måste få bättre arbetsmiljö

Personalen inom äldreomsorgen har tuff arbetsmiljö och låga löner. Det leder till att många inte orkar ett helt arbetsliv utan blir sjuka eller går i pension tidigt. De får därigenom en sämre pension och sämre möjligheter till en trygg ålderdom.

Till följd av besparingarna på äldreomsorgen har arbetsbelastningen för både personal och anhöriga ökat. De flesta anhörigvårdare är kvinnor mellan 50 år och 65 år från arbetaryrken.

Arbetsmiljön inom hemtjänsten ska förbättras. Det handlar bland annat om att personalens inflytande över arbetet ska öka och att det finns tillräckligt med tid för att transportera sig mellan de olika besöken samt att det finns tillräckligt med personaltid. Arbetstiden ska förkortas och bemanningen ska öka. Personalen ska ha tillräckligt med tid för sina arbetsuppgifter. Möjligheter till kompetensutveckling och vidareutbildning ska öka.

Alla äldre ska vara trygga och känna meningsfullhet

Äldre människor ska kunna känna trygghet och ha en meningsfull vardag. Gruppen äldre är inte en homogen grupp utan består av personer från 65 år och uppåt. De flesta äldre är inte i behov av stöd från kommunen i sitt dagliga liv. Det är kommunens ansvar att det finns en äldreomsorg som är tillgänglig, likvärdig och har en hög kvalitet för de som är i behov av stöd.

Äldre med bra sociala relationer är mer nöjda med livet. Det är därför av stor vikt att möjliggöra för äldre att behålla sina sociala relationer och motverka isolering. Det handlar bland annat om att tillgänglighetsanpassa bostäder för att äldre ska kunna ta sig in och ut ur sin bostad på egen hand och att skapa fler mötesplatser där både äldre och yngre kan mötas samt erbjuda hälsofrämjandeaktiviteter i alla stadsdelar.

Behovet av olika boendeformer för äldre så som trygghetsboenden och tillgänglighetsanpassade lägenheter kommer att öka.

Trygghetsbostäder ska byggas så att behovet täcks. Kommunens vård och omsorgsboenden ska ha en hög grundbemanning dygnet runt. Alla vård och omsorgsboenden ska dessutom vara utrustade med nödvändig välfärdsteknik, både för att stärka hyresgästernas självständighet och för att förbättra arbetsmiljön för personalen. Kommunen ska erbjuda de som bor på vård och omsorgsboenden näringsrik och vällagad mat och en trevlig och lugn måltidsmiljö.

Nya omsorgsformer ställer krav på högre kompetens

Allt mer av vården kan utföras i hemmet och på vård och omsorgsboenden. Det är en positiv utveckling för äldre men ställer krav på högre kompetens i den kommunala hälso- och sjukvården och i äldreomsorgen. Utvecklingen ställer dessutom högre krav på samverkan mellan regionens och kommunens hälso- och sjukvård.

Kommunens hälso- och sjukvård och hemtjänst ska anpassas efter att allt fler med stora omsorgs- och vårdbehov bor kvar hemma. Kompetensutveckling och kvalitetsuppföljning av den kommunala hälso- och sjukvården ska därför stärkas.

Kommunens stöd till anhöriga ska bli bättre

Kommunens stöd till anhöriga ska stärkas och utvecklas. Särskilt fokus ska vara på anhörigstöd till den som vårdar eller har en närstående med demenssjukdom. För att skapa djupare kunskap om anhörigas situation ska samarbetet med brukar- och anhörigorganisation stärkas.

Uppdaterades: 07 okt 2022