Alla barn har rätt till en meningsfull fritid. Föreningslivet har en unik möjlighet att bryta segregation och utanförskap, då barn möts över klassgränser och mellan bostadsområden.

Vänsterpartiet arbetar för att:

• Bygga badhus i Majorna och i de västra delarna av Hisingen.
• Fullmåttsidrottshall i Backa skall stå klart till 2025.
• Bygga minst två ishallar.
• Bygga minst fem utomhusgym i arbetarklassområden.
• Öka antalet fritidsgårdar och mötesplatser för ungdomar.
• Öka avgiftsfriheten till kommunens friskvårdsanläggningar.
• Skapa fler mötesplatser för hbtqi-ungdomar.
• Förstärka föreningsbidraget, särskilt i arbetarklassområden.
• Rikta särskilda resurser till tjejer och kvinnors idrottande och friskvård.
• Arrangera en digital festival/LAN-party med särskilt fokus på att inkludera tjejer.
• Minst en internationell e-sporttävling om året ska arrangeras i kommunen.
• Inrätta minst ett sportotek i varje stadsområde där idrottsutrustning kan lånas ut och återanvändas.
• Göra alla toaletter och omklädningsrum till trygga platser och tillgängliga även för personer som bryter mot könsnormer.
• Fler ska bli föreningsaktiva.

Föreningslivet är en viktig mötesplats

Det finns en stark tradition av föreningsliv i Sverige där många är medlem i en eller flera föreningar. Föreningslivet har en stark demokratisk organisering och spelar en viktig roll som mötesplats för invånare att utveckla sociala relationer. Idrottsföreningar engagerar störst antal aktiva medlemmar. Att utöva idrott är viktigt ur både ett folkhälso- och demokratiperspektiv.

Deltagandet i föreningslivet är ojämlikt

Deltagandet i föreningslivet är ojämlikt, framförallt när det kommer till idrottsföreningar. Utrikesfödda, personer med normbrytande funktionalitet och personer med arbetarklassbakgrund deltar i mindre utsträckning än andra. Många deltar inte i föreningslivet och besöker inte kommunens anläggningar av ekonomiska skäl.

Det finns stora skillnader mellan olika bostadsområden i frågorna som rör fritiden i Göteborg. Andelen som är föreningsmedlemmar varierar från 38 procent till 78 procent utifrån bostadsområde där områden i Angered har lägst deltagande.

Deltagandet i föreningslivet skiljer sig även mellan könen. Tjejer och kvinnor ägnar sig åt kultur och sport utan tävlingsmoment i större utsträckning medan killar och män spontanmusicerar och tävlingsidrottar i större utsträckning. Män och killar använder även en större del av de resurser som tillförs av kommunen. Minst andel av resurserna ges till tjejer och kvinnor med utländsk bakgrund.

Alla barn har rätt till en meningsfull fritid

Alla barn har rätt till en meningsfull fritid. Dock upplever barn till föräldrar som har lägre utbildning, låg inkomst eller är utrikes födda en sämre fritid än andra barn. Samtidigt har föreningslivet en unik möjlighet att bryta segregation och utanförskap, då barn möts över klassgränser och mellan bostadsområden.

Kommunen ska bättre tillgodose ungdomars önskemål om fritidsaktiviteter. Antalet mötesplatser för unga med ungdomsproducerad verksamhet ska öka och likaså aktiviteter som ungdomar själva styr över. Personal ska förstärka barn och ungdomars självkänsla för att de ska få styrkan att skapa egna projekt och möta kulturlivet. Möjligheter för alla grupper att själva kunna skapa och driva olika projekt ska säkerställas, inte minst ur ett feministiskt och demokratiskt perspektiv. Här behöver även olika typer av e-sportande stöttas.

Rätten att kunna simma måste tryggas i alla grupper

Simkunnigheten varierar mellan olika socioekonomiska grupper. Att kunna simma är inte bara hälsofrämjande utan är också en livsviktig färdighet.

Rätten att kunna simma måste tryggas i alla grupper. Detta ska ske genom avgiftsfri entré till bad för barn och gratis kommunal simskola. Det är även viktigt att värna badplatserna tillgänglighet och utveckling. Den kommunala simskolan ska utvecklas till att erbjudas för alla barn i förskoleklass och årskurs 2.

Kommunens badhus och gym ska göras avgiftsfria. Som första steg ska fler grupper få fri entré. Det kan handla om studenter, pensionärer, sjukskrivna, personer med försörjningsstöd och personer som lever på existensminimum.

Det måste byggas fler simhallar, ishallar och idrottshallar

Göteborg har brist på simhallar, ishallar och idrottshallar. Det beror på att den idrottsliga infrastrukturen inte har växt i takt med den ökade befolkningen och växande föreningsliv i delar av staden. Att beräkna antalet idrottshallar genom procentuell tillgång på befolkningen ger inte en rättvis bild av hur behovet av idrottshallar ser ut. I vissa delar av stadsområdena finns en större och växande mängd idrottsföreningar vilket gör att behovet av träningsanläggningar ökar. Att bara räkna på antalet invånare ger en skev bild av verkligheten.

Fler idrottsanläggningar ska byggas och lokala bad ska byggas i Majorna och i västra delarna av Hisingen. Det ska dessutom byggas fler ishallar i kommunen.

Skolidrottshallar ska byggas som fullmåttshallar i större utsträckning. Det innebär att idrottsutövare ska få möjlighet att träna på samma yta som de tävlar på. Det tillgodoser också föreningslivets behov och idrottens behov av lokaler i sitt närområde. Idrottshallar ska i första hand tillgodose det lokala föreningslivets behov så att det är nära till en aktiv fritid. Kommunala verksamhetslokaler ska tillgängliggöras för föreningslivet så långt det är möjligt. Föreningslokaler som hyrs ut av kommunen ska ha låga hyror och vara tillgängliga för så många som möjligt.

Kommunen ska bli bättre på att värna det ideella ledarskapet

De flesta ideella föreningar är små föreningar. De har ofta svårigheter med att rekrytera nya ideella krafter, hantera de ökade kraven på administration och få tillgång till bidrag.

Föreningsbidragen räcker inte alltid för att täcka föreningarnas grundläggande behov. Föreningsstödet ska därför förstärkas, särskilt i arbetarklassområden. Föreningar ska få ökat administrativt stöd av kommunen.

Kommunen ska utöka sina insatser för att värna det ideella ledarskapet. Det kan handla om utökade utbildningsinsatser och föreningsbidrag. Kommunen ska dock fortsatt ställa krav på att föreningslivet ska arbeta inkluderande och normkritiskt. 

Uppdaterades: 07 okt 2022