I Göteborg räknas politikernas löner upp årligen, utifrån kommunens genomsnittliga löneökningar. Under 2025 har lönen för kommunens största yrkesgrupp, undersköterskor, höjts med i snitt 2 000 kronor i månaden, vilket är en sjuprocentig ökning som beror på särskilda lönesatsningar från det rödgröna styret. Eftersom det gjorts särskilda satsningar avsedda för välfärdens personal, inte heltidsarvoderade politiker, vill det rödgröna styret nu frysa politikernas löner.
– Det här är en fråga om rättvisa och respekt för de som jobbar i skolan och omsorgen. Vi vill att välfärdspersonalen ska tjäna mer och att löneklyftorna ska minska, säger Jonas Attenius (S), kommunstyrelsens ordförande.
Det rödgröna styret har även tidigare velat frysa politikerlönerna, då på grund av den tuffa ekonomiska situation som uppstått till följd av hög inflation och regeringens nedskärningar på kommunerna. 2024 stoppades frysningen när högeroppositionen gick samman och mot styrets vilja höjde politikernas löner. Nu hoppas styret ändå få igenom en frysning och att oppositionen ska hålla med om att särskilda satsningar på underbetald välfärdspersonal inte ska resultera i automatiska löneökningar för politiker.
– Nu måste högerpartierna svara. Tycker de själva att de ska ha högre löner bara för att vi rödgröna har höjt undersköterskornas löner, säger Daniel Bernmar (V), kommunstyrelsens vice ordförande
Under mandatperioden har det rödgröna styret genomfört flera lönesatsningar och villkorsförbättringar för kommunens personal. Under 2024 satsades 30 miljoner i en låglönesatsning för medarbetare i stadens välfärdsverksamheter. Samma år gjordes en satsning på 21 miljoner på ökat friskvårdsbidrag för samtliga medarbetare.
Under 2025 fick äldreomsorgen 35 miljoner kronor för att utjämna löneskillnader. Inför 2026 görs ytterligare en bred lönesatsning om 30 miljoner för att nå jämställda löner. Undersköterskor, ett av Sveriges och Göteborgs vanligaste yrken, har fått höjda löner om i snitt 7 procent, eller 2 000 kronor i månaden, vilket är väsentligt högre än vanligt.
Eftersom löneökningarna beror på särskilda politiska prioriteringar som varit avsedda att minska löneklyftorna och ge några av de lägst avlönade och mest underbetalda välfärdsarbetarna mer pengar anser det rödgröna styret att det vore orimligt att göra motsvarande höjning för politiker, som redan tjänar minst 74 855 kronor i månaden. Därför vill styret frångå praxis och återigen frysa politikernas löner under 2026.
– Rödgrönas låglönesatsningar för jämställdhet, arbetsmiljö och attraktiva arbetsplatser får inte driva upp kommunalrådslönerna. Det skulle vara absurt om högern höjer sina löner, säger Karin Pleijel (MP), kommunalråd och gruppledare.