Striden om tiden

 

Vänsterpartiet vill genomföra sex timmars arbetsdag med bibehållen lön som nationell reform. Det följer upp en hundraårig kamp om vad vi gör med vår tid.

Bakgrund

Ända sedan slutet av 1800-talet har arbetarrörelsen kämpat för att förkorta arbetsdagen. Till följd av detta infördes först 48-timmarsveckan, sedan 45, 42,5 och sist 40 timmars arbetsvecka 1970. Efter det kan man tycka att utvecklingen stått stilla. Vänsterpartiet har länge varit för en arbetstidsförkortning med bibehållen lön, men det är först på senaste tiden som vi börjat få gehör för våra argument. I år, 2014, tog så Göteborg beslut om att genomföra ett försök med 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön i kommunen.

Vi är dock inte först med försök på detta område. 2002 togs en utredning fram som föreslog en extra semestervecka, eller en minskning av arbetsveckan till 35 eller 38 timmar. Åren 2005–2006 gjorde arbetslivsinstitutet ett försök med förkortad arbetsdag för 400 offentliganställda, med resultatet: Bättre arbetsmiljö, ökad jämställdhet och mer socialt liv.

Varför arbetstidsförkortning?

Det finns flera skäl till att vi vill ge veckan fler lediga timmar. De huvudsakliga är utifrån följande perspektiv:

Jämställdhet

Vi vill ge löntagare kortare arbetsdag med samma lön som tidigare. Detta skulle innebära att de som idag arbetar deltid skulle få lön som för en heltidsanställning. Idag arbetar 41 procent av Sveriges yrkesverksamma kvinnor deltid (12 procent av männen), så arbetstiden är i högsta grad en jämställdhetsfråga. Inte bara skulle vår reform ge ökade möjligheter till ekonomisk självständighet för kvinnor, den skulle också motverka den sneda fördelningen av deltidsarbete och öppna för en jämnare uppdelning av det obetalda hemarbetet, som kvinnor idag tar det största ansvaret för.

Arbetsmarknad

Trots att Sverige är rikare idag än det någonsin varit har vi en arbetsmarknad där allt fler känner sig stressade både på jobbet och på fritiden, samtidigt som arbetslösheten är rekordhög. I de tre största landstingen har vi idag ett övertidsuttag på 28 procent, arbetstid som motsvarar 150 000 jobb om det istället gjordes av någon annan. De konstanta nedskärningarna i offentlig sektor leder till att allt färre måste utföra det arbete som behövs, vilket leder till att fler slits ut och blir sjukskrivna. Vi har en sjuk arbetsmarknad där de som har jobb arbetar mer än vad de orkar, samtidigt som vi stänger ute de som vill hjälpa till.

 Fritiden och klimatet

”Om målet med samhällsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt, voro vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa, måla, sjunga. – Ja vad ni vill. Frihet!” — Ernst Wigforss, finansminister 1925-26, 1936-49

Sedan vi införde 40-timmarsveckan i början av 70-talet har vi fördubblat vår produktivitet många gånger om, men trots det arbetar vi lika mycket – och i många fall mer. Man kan fråga sig vart all produktivitet tar vägen. Med vår reform skulle vi ersätta reallöneökningar med arbetstidsförkortning. Vi skulle med andra ord få behålla vårt ekonomiska handlingsutrymme, samtidigt som vi skulle få mer tid över till annat. Det är inte heller hållbart för klimatet att ständigt producera mer — och därmed konsumera mer. Det sliter på oss arbetare och det sliter på miljön.

Det används och fungerar redan idag!

På flera håll i landet har sex timmars arbetsdag redan införts med lyckat resultat. Toyota i Göteborg har arbetat så i mer än tio år, Handels A-kassa beslöt att göra sitt försök permanent eftersom utfallet blev så bra. Även hemtjänsten i Kiruna hade ett projekt i femton år, som dock trots många goda indikationer tvingades avbrytas.

Storskaliga försök har även genomförts i Frankrike och Tyskland, vilket har gjort ett tydligt avtryck i arbetstidsstatistiken där Sverige ligger klart över bägge länderna.

Ekonomiska effekter

En sådan här reform får givetvis konsekvenser för samhället i stort. De beräkningar vi gjort utifrån tidigare försök och resultat har visat på en till en börjad minskad tillväxt, medan sysselsättningen ökar och sjukskrivningarna minskar. I stort kommer löntagare få en bättre privatekonomi, till stor del på grund av att deltidsanställningar uppvärderas, se ovan. Läs mer om våra beräkningar på Vänsterpartiets nationella sida.

Göteborgsprojektet

Det projekt som Vänsterpartiet fått igenom i Göteborg kommer sjösättas i januari 2015 och omfattar 60 personer inom äldreomsorgen på Svartedalens äldreboende. De ökade personalkostnaderna är beräknade till 5–6 miljoner, som ingår i den budget som tagits. Effekterna av satsningen kommer noga studeras, och det resultat som vi förväntar oss är att de anställda ska få en bättre arbetssituation med fler kollegor, så de också kan ge bättre service till vårdtagarna.