• Hem
  • Stadsutveckling...
sida

Stadsutveckling och bostäder

Göteborg är en segregerad stad. Segregationen kommer till uttryck i form av boendesegregation och stora skillnader i inkomst, utbildningsnivå och hälsa mellan invånarna i olika stadsdelar. Det är tydligt att kommunens segregering är en klassfråga.

Bostadsbristen är stor i Göteborg. Befolkningen har ökat mer än antalet bostäder vilket leder till fler personer i varje bostad. Ofta är det barnfamiljer som lever trångt i för små lägenheter. Det finns dessutom många unga vuxna som väntar på att få flytta hemifrån.

Bostadsbolagen bygger ofta dyra bostadsrätter eller hyresrätter med höga hyror. Det är inte samhällsekonomiskt hållbart att ensidigt låta marknaden styra bostadsbyggandet. Kommunen behöver istället bygga hyresrätter med rimliga hyror som vanligt folk har råd att bo i.

Stadsutvecklingens huvudspår är idag att förtäta och bygga inifrån och ut. Förtätningen fokuseras ofta på att bygga bostadsrätter i områden med en majoritet hyresrätter. Syftet är att bygga en mer socialt blandad stad och bryta segregationen. Något som dock riskerar att utestänga de som inte har råd att köpa sin bostad.

Stora delar av hyresbeståndet i kommunen behöver renoveras. Särskilt miljonprogramsbostäderna står inför ett stort renoveringsbehov. Det finns risk för att dessa bostäder renoveras på ett sätt som medför kraftigt höjda hyror, vilket leder till att många hyresrättsinnehavare inte kan bo kvar.

Beståndet av hyresrätter med förhållandevis låg hyra renoveras bort, genom att fastighetsägare gör så kallad rullande rot. Fastighetsägare väntar på att hyresrättsinnehavare flyttar ut och passar då på att göra en totalrenovering vilket möjliggör kraftiga hyreshöjningar. En konsekvens av detta förfarande är att trösklar återigen höjs för dem med låga eller normala inkomster.

Både vid nyproduktion och ombyggnad uppstår fossila utsläpp och de behöver ersättas av klimatsmart byggande med fossilsnåla material och energisparande och elproducerande lösningar.

Bostadsbristen ska byggas bort och kommunen ska fortsätta förtätas. Inriktningen på stadsbyggnationen ska vara att bygga hyresrätter, samt att bygga tätt och tillgängligt med ekologisk och social hållbarhet. Det ska även finnas tillräckligt utrymme för gator och ett effektivt gatunät.

Kommunen ska arbeta mer mål- och lösningsfokuserat för att bygga bort bostadsbristen genom att bygga ut staden. Produktionen av byggplaner ska öka.

Segregationen ska brytas genom att bygga mer socialt blandat. Det innebär att blanda upplåtelseformer i större utsträckning. Bland annat ska fler billiga hyresrätter byggas i områden med få hyresrätter. I dessa områden ska dessutom tillgången till god service och bra kollektivtrafik öka för att minska bilberoendet.

Genom allmännyttiga bostadsbolag kan kommunen påverka vad och hur mycket som byggs genom ägardirektiv och demokratisk styrning. Allmännyttan ska därför stärkas och utförsäljningar upphöra.

Allmännyttan ska öka sin produktion och andelen hyresrätter i kommunen ska öka. Nya hyresrätter ska byggas efter människors behov och resurser och inte för att maximera fastighetsägares vinster. Arbetet med att hitta modeller med låg hyressättning ska fortsätta och utvecklas.

Kommunen ska värna bostaden som en social rättighet. Hyresnivåerna inom allmännyttan ska aldrig höjas markant. Renoveringar av allmännyttan ska genomföras så alla hyresrättsinnehavare har råd att bo kvar och det demokratiska inflytandet hos hyresrättsinnehavaren ska säkerställas.

Vid marktilldelning ska krav ställas på att den blivande hyresvärden placerar sina lediga hyresrätter i Boplats kösystem och att de ska uppträda ansvarsfullt gentemot sina hyresrättsinnehavare. Dessutom ska de förhandla och komma överens med Hyresgästföreningen vid hyresförhandlingar och renoveringar.

Kommunen ska bygga slutna kvarter i större utsträckning för att främja granngemenskap och trygghet. Slutna kvarter bidrar även till att bevara fler grönytor då de tar upp mindre yta än punkthus eller andra friliggande bostadshus. Exklusiva bostadsrätter med tjusig utsikt för de förmögna ska inte få gå före förtätning och fler hyresrätter.

I planprocessen ska välfärden och idrottens behov tydligare omhändertas. Idag saknas ofta en god planering för att tillgodose kommunens egna verksamheters behov av lokaler. Riktlinjer och nyckeltal för sociala behov ska tas fram och implementeras i planprocessen. Stadsplaneringen måste inkludera människors behov av förskolor och skolor, fritidsgårdar, mötesplatser, lek- och idrottsplatser och mycket mer där de bor.

Antalet parkeringsplatser per nybyggd lägenhet ska minska. Kommunen ska bygga parkeringshus eller garage istället för parkeringar på gator eller andra öppna ytor.

Byggnationen av nya externa köpcentrum ska motverkas både för att värna klimatet och för att främja den lokala handeln. Istället ska det finnas verksamheter och affärer i bottenplan i så stor utsträckning som möjligt.

Framtiden Byggutveckling skapades som ett steg mot att få ett byggande bolag. Kommunen ska ta fler steg mot att bolaget ska bli ett utförande byggbolag.

Vänsterpartiet arbetar för att:

  • Bygga 2500 bostäder inom allmännyttan per år från 2021 varav minst 2000 ska vara hyresrätter.
  • Bygga 20 000 bostäder till 2022.
  • Omvandla byggherrebolaget inom AB Framtiden till ett utförande byggbolag.
  • Genomföra renoveringar inom allmännyttan på ett sådant sätt att alla har möjlighet att bo kvar.
  • Tillgänglighetsanpassa alla kommunens lokaler.
  • Bygga hyresrätter med en snitthyra på max 1600 kronor per kvadratmeter och år.
  • Ingen kommunal mark eller fast egendom ska säljas till privata ägare. Kommunen ska sträva efter att behålla den del av kommunens yrkande som är kommunal egendom.
  • Prioritera ekologiskt hållbara, energisparande och energiproducerande lösningar vid bostadsproduktion och renoveringar.

Dela den här sidan

Sprid lite vänsterpolitik till dina vänner!

Kopiera länk