• Hem
  • Personer med no...
sida

Personer med normbrytande funktionalitet

Personer med normbrytande funktionalitet har rätt till full delaktighet i samhället. Det är först i mötet med omgivningen som det avgörs om den normbrytande funktionaliteten också ska bli ett funktionshinder.

Personer med normbrytande funktionalitet har ofta sämre livsvillkor än andra när det gäller bland annat inkomst, utbildningsnivå och tillgång till bostäder och arbete.

Funktionalitetsfrågor kommer ofta i skymundan. Det råder kunskapsbrist på området hos kommunens anställda. Funkofobin är utbredd och innebär ofta att personer med normbrytande funktionalitet reduceras till omsorgstagare. Det märks särskilt på arbetsmarknaden som inte lyckas inkludera personer med normbrytande funktionalitet.

Arbetet med enkelt avhjälpta hinder har gått för långsamt. Kommunens fysiska miljö är fortfarande otillgänglig. Många av kommunens kulturarenor är exkluderande, där rullstolsburna hänvisas till avgränsade områden. Det bygger delvis på en funkofobisk inställning om att personer med normbrytande funktionalitet bara umgås med personer som också har en normbrytande funktionalitet.

Intentionerna i LSS-lagstiftningen har urholkats. Allt färre beviljas statlig personlig assistans, vilket drabbar individer och familjer hårt. Det innebär dessutom att ett större ansvar hamnar på kommunerna.

Personer med normbrytande funktionalitet är ofta beroende av stöd från samhället för att kunna leva ett självständigt liv. Personerna får dock inte alltid det inflytande över insatserna som de har rätt till. Dessutom ser insatserna olika ut i kommunen vilket kan innebära att en person som flyttar mellan stadsdelar plötsligt inte får behålla de insatser hen tidigare haft.

Daglig verksamhet beviljas personer med normbrytande funktionalitet som bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden. För en del personer med normbrytande funktionalitet är inriktningen att stärka möjligheterna till kommunikation och delaktighet i vardagen. För andra är daglig verksamhet ett steg på vägen mot ett arbete. Alltför få med arbetsförmåga får möjlighet att gå vidare till vanliga jobb och går därmed miste om möjligheten till egen försörjning.

Den dagliga verksamheten har privatiserats genom att ett system enligt Lagen om Valfrihet (LOV) har införts. Något som riskerar att leda till detaljreglering, försämrade arbetsvillkor och minskade resurser till verksamheterna.

Västra Götalandsregionen, som har huvudansvar för kollektivtrafiken, har inte lyckats tillgängliggöra kollektivtrafiken för personer med normbrytande funktionalitet. Istället hänvisas de till färdtjänsten. Färdtjänst är bra men det kräver lång framförhållning, det är svårt att själv bestämma tider att åka och chaufförerna har inte alltid tillräckligt med kunskap om personer med normbrytande funktionalitet. Det ska vara möjligt att resa med färdtjänst på lika villkor som övrig kollektivtrafik. Det ska gå att boka färdtjänst under samma timmar på dygnet som kollektivtrafiken går.

Stödet till föräldrar till barn med normbrytande funktionalitet är inte tillräckligt. Insatserna är oftast av god kvalitet, men brist på samordningen mellan olika myndigheter kräver mycket tid och engagemang från barnens föräldrar. Många föräldrar upplever att det fungerar relativt väl när barnen är små, men blir sämre under barnets tonårstid och övergång till vuxenlivet.

Alla personer, oavsett funktionalitet, ska kunna vara fullt delaktiga i samhället på samma villkor. Det innebär att samhället måste undanröja de hinder som finns.

LSS-insatserna ska göras mer likvärdiga inom kommunen. Då Försäkringskassan nekar personer med normbrytande funktionalitet personlig assistans ska kommunen se till att de inte hamnar mellan stolarna. Personen det berör ska alltid stå i centrum för insatserna och ges inflytande över besluten.

Personer med normbrytande funktionalitet som bor på boenden med särskild service ska ges ökade möjligheter till inflytande. Varje persons egenmakt ska respekteras. Metoder för att säkerställa detta ska utvecklas.

Kommunens dagliga verksamhet ska hålla en hög kvalitet och anpassas efter den enskildes behov och intressen. De negativa effekterna av systemet enligt LOV ska så långt det är möjligt inte drabba enskilda. Transporter till och från daglig verksamhet ska utföras på ett tryggt och miljömedvetet sätt utan höjda avgifter.

Habiliteringsersättningen ska höjas även om personer som beviljats daglig verksamhet får sin försörjning från annat håll. Att delta i daglig verksamhet ska inte innebära någon kostnad för den enskilde. Fler insatser ska göras för att fler personer som har deltagit i daglig verksamhet får möjlighet till arbete.

Utbildningsinsatser för kommunens anställda kring funktionalitetsfrågor ska genomföras. Alla kommunens verksamheter ska vara fullt tillgängliga för personer med normbrytande funktionalitet. Detta ska även tydliggöras i bland annat informationsmaterial.

Kommunen som arbetsplats ska tillgänglighetsgöras och fler personer med normbrytande funktionalitet ska erbjudas praktikplatser i verksamheterna.

Vänsterpartiet arbetar för att:

  • Genomföra utbildningsinsatser för kommunens anställda i funktionsrättsfrågor.
  • Höja habiliteringsersättningen så att den minst täcker kostnaden för lunch.
  • Förbättra stödet till föräldrar som har barn med normbrytande funktionalitet.
  • Öka antalet bostäder med särskild service så att behovet täcks.
  • Utöka de kommunala arbetsmarknadsinsatserna för personer med normbrytande funktionalitet.
  • Genomföra utbildningsinsatser i funktionsrättsfrågor för chaufförer inom färdtjänst.
  • Öka antalet fritidsresor med färdtjänst och flexibiliteten när det gäller tid och framförhållning.
  • Tillgängliggöra alla kommunala verksamheter för personer med normbrytande funktionalitet.
  • Undanröja alla enkelt avhjälpta hinder i kommunens lokaler och på allmänna platser.
  • Avskaffa privatiseringen av daglig verksamhet genom LOV.

Dela den här sidan

Sprid lite vänsterpolitik till dina vänner!

Kopiera länk