• Hem
  • Förskola och sk...
sida

Förskola och skola

Skolan har en unik möjlighet att utjämna klasskillnader. Då föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar barnens resultat i hög grad är det avgörande att det kompensatoriska uppdraget uppfylls. Så är det inte idag. Friskolesystemet, det fria skolvalet och ett betygssystem som stämplar elever har gjort att skolan inte lever upp till sitt uppdrag.

Skolan i Göteborg är mycket segregerad. Studievana elever går på andra skolor än studieovana. Dessutom är det stor brist på utbildad personal i arbetarklassområden. Något som påverkar barn från studieovana hem som har mest nytta av välutbildad och skicklig personal.

Grundskolorna klarar inte att säkerställa alla barns trygghet. Diskriminering, mobbning och kränkningar hindrar barn från att trivas och klara skolan. HBTQ-personer och personer med normbrytande funktionalitet är särskilt utsatta. Dessutom förekommer ofta sexuella trakasserier utan ingripanden från vuxna.

Extra anpassningar och åtgärdsprogram för barn i behov av stöd sätts ofta in för sent och är av bristande kvalitet. Att inte få det stöd som behövs tidigt i skolgången försvårar för eleverna att komma ikapp.

Förskolan har långsiktigt positiva effekter på barns lärande och utveckling. Både genom omsorgen och det pedagogiska arbetet. Barn som går miste om förskolan får det därför svårare i grundskolan. Störst påverkan har förskolan på barn vars föräldrar har låg utbildning.

Förskolan lyckas i högre grad än grundskolan med det kompensatoriska uppdraget. Det är av stor vikt att värna förskolans läroplan. Alternativ barnomsorg, exempelvis pedagogisk omsorg, som inte omfattas av samma krav som förskolan har inte kunnat uppvisa samma positiva effekter på barns lärande.

Barngruppernas storlek, att det finns förskollärare, hög personkontinuitet, anpassade lokaler och antal barn per personal är viktiga faktorer för förskolans kvalitet.

Föräldrar och barn ska kunna lita på att den närmsta skolan ger en bra utbildning. Föräldrarnas utbildningsnivå eller var de bor ska inte avgöra hur bra skola barnen får gå i. Kommunens skolor ska därför säkra att det kompensatoriska uppdraget verkställs.

Alla elever ska nå målen i skolan för att ha möjlighet att läsa vidare. Grundskolans uppdrag är dock mycket bredare än så. Skolan ska präglas av solidaritet och utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Skolornas kvalitets- och uppföljningsarbete ska därför inte bara handla om betygsresultat.

Skolan ska vara en plats fri från alla former av mobbning, kränkningar och diskriminering. Alla skolor ska ha ett aktivt normkritiskt arbete. Högstadieskolor ska erbjuda tjejer kurser i feministiskt självförsvar och killar ska ges särskilda tillfällen att prata om destruktiva maskulinitetsnormer.

Elevhälsan ska arbeta förebyggande och främjande för att bidra till en bättre arbetsmiljö för eleverna. Därför ska antalet kuratorer, skolsköterskor och psykologer i förhållande till antalet elever öka.

Barn i de lägre årskurserna upplever att de har mer inflytande än vad barn i de högre årskurserna har. Därför ska elevinflytandet framför allt i de högre årskurserna förstärkas. Inom gymnasieskolan kan elevorganisering i form av elevkårer vara en framgångsrik väg.

Likvärdigheten mellan skolor ska öka. Det innebär inte att alla skolor ska göra likadant, däremot ska de bättre kompensera för barns olika förutsättningar. För att det ska vara möjligt ska resurser fördelas efter behov i större utsträckning än idag.

Arbetsmiljön för de som arbetar i kommunens skolor ska förbättras. Det ska framförallt göras genom att ge skolan mer resurser och minska antalet barn i grupperna och elever i klasserna. Då ges lärare, barnskötare och förskollärare bättre möjligheter att möta varje elev. Även möjligheten till planeringstid för pedagoger ska öka.

Kommunen ska inte konkurrera om lärare mellan skolorna genom högre löner. Istället ska satsningar göras på att förbättra arbetsmiljön och den administrativa bördan ska minskas så att alla skolor blir bra arbetsplatser. Fokus ska ligga på att ge lärare rätt förutsättningar. Det kan bland annat göras genom att ha två lärare i klassrummet samtidig eller minska storleken på klasserna.

När det är möjligt ska kommunen ”överanställa” istället för att använda vikarier. Det kan bland annat göras genom att fastanställa vikarier som arbetar på flera förskolor/skolor eller genom att höja grundbemanningen så att vikarier inte behöver användas lika ofta.

Personal på förskolor i arbetarklassområden ska ges möjlighet att läsa till barnskötare eller förskollärare inom ramen för sin anställning. Även lärare ska ges möjlighet till fortbildning.

Rektorers och enhetschefer inom förskolan ska ges bättre möjligheter att leda den pedagogiska verksamheten, exempelvis genom att fler stödjande funktioner finns på plats på enheterna. Lärare ska ges förutsättningar att utveckla sin undervisning, bland annat genom att studera sin egen undervisning med hjälp av handledning eller kollegialt lärande.

Alla barn som behöver extra anpassningar ska få det. Barn kan behöva få stöd redan på förskolan, men framför allt under lågstadietiden. Stödet till barn med normbrytande funktionalitet ska förbättras.

Modersmålsundervisningen och studiehandledning på modersmål är viktigt för att skolorna ska kunna uppfylla det kompensatoriska uppdraget och kvaliteten på dessa verksamheter ska öka. Skolan behöver möjliggöra utvecklandet av de nationella minoriteternas språk och kulturer på ett bättre sätt.

Skolan ska vara helt avgiftsfri. Det är skolornas ansvar att barnen får den mat som de behöver för att orka med skoldagen.

Kvaliteten i förskolan ska förbättras. Små barn behöver stabilitet och inte ha för många relationer samtidigt. Därför behöver barngruppernas storlek och antalet barn per personal minska, för att lyckas med det behöver vi bygga fler förskolor. Förskollärare ska finnas på alla förskolor då de är viktiga för att utveckla det pedagogiska arbetet. Alla förskolor ska arbeta med att motverka stereotypa könsroller.

Fritidshemmens kvalitet ska förbättras och elevgruppernas storlek ska minska. Fritidshemmen ska stödja elevernas sociala utveckling och erbjuda en meningsfull fritid. Att locka barn i över delen av målgruppen är en viktig åtgärd för att säkerställa att alla barn har meningsfull fritid och pålitliga vuxna omkring sig.

Kommunens skolor ska ha moderna välanpassade, fräscha och hållbara lokaler, med skolgårdar och utemiljöer jämlikt utformade för lek och lärande. Fler grundskolor och förskolor ska byggas för att fylla behovet när kommunen växer. Uttjänta skolbyggnader ska rustas upp eller rivas och ersättas med nya.

Vänsterpartiet arbetar för att: 

  • Ge alla barn i förskoleåldern rätt till minst 30 timmars barnomsorg i veckan.
  • Minska antalet barn i förskolan till högst tolv barn i småbarnsgrupper och 15 barn i storbarnsgrupper.
  • Minska antalet elever per pedagog och antalet barn i lågstadieklasserna.
  • Minska antalet barn i fritidshemmen till högst 25 i varje grupp.
  • Göra förskolan avgiftsfri för hushåll som har inkomster upp till 25 000 kr/månaden.
  • Göra fritidshemmen helt avgiftsfria. I ett första steg ska progressiviteten öka.
  • Tillgängliggöra och individanpassa modersmålsundervisningen.
  • Utreda hur de nationella minoriteternas rättigheter kan tillgodoses bättre i grundskolan.
  • Öka andelen legitimerad personal i skolan och förskollärare i förskolan i arbetarklassområden.
  • Skapa en så stor variation av klassbakgrund som möjligt i elevsammansättningen genom att förändra skolorna upptagningsområden.
  • Erbjuda fler elever studiehandledning på modersmål.
  • Erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger i alla stadsdelar.
  • Erbjuda tjejer kurser i feministiskt självförsvar på alla högstadieskolor.
  • Erbjuda killar kurser i att motverka destruktiva maskulinitetsroller på alla högstadieskolor.
  • Erbjuda frukost på alla skolor.
  • Ge fler som arbetar på förskolor i arbetarklassområden möjlighet att på arbetstid läsa till barnskötare eller förskollärare.
  • Göra skolan helt avgiftsfri och inte kräva att barn tar med sig matsäck eller mellanmål i förskolan eller fritidsverksamheten.
  • Ge barn till papperslösa rätt till förskoleplats.
  • Öka möjligheterna för elever på introduktionsprogrammen att få ämnesundervisning.
  • Öka andelen kommunala skolor.
  • Erbjuda läxhjälp till alla elever i grundskolan och på gymnasiet.
  • Skolmaten ska lagas lokalt och vara ekologisk och vegetarisk i så hög utsträckning som möjligt.
  • Öka elevinflytandet och uppmuntra elever att organisera sig.
  • Förbättra och rusta upp skolgårdarna.
  • Stegvis införa sex timmars arbetsdag på kommunens förskolor.

Dela den här sidan

Sprid lite vänsterpolitik till dina vänner!

Kopiera länk