• Hem
  • Demokrati
sida

Demokrati

Det kapitalistiska samhället sätter alltid marknadsvärdet före människovärdet. Därför kan ett kapitalistiskt samhälle aldrig vara ett verkligt demokratiskt samhälle. För att kunna utöka demokratin och ge alla människor lika möjligheter till delaktighet och inflytande måste kapitalismen och klassamhället bekämpas.

Det finns ett samband mellan klass och valdeltagande. Mer resursstarka individer är mer benägna att rösta. Det handlar både om inkomst- och utbildningsnivå. Även utrikes födda röstar i mindre utsträckning än inrikes födda. Förstagångsväljare röstar i lägre grad än andra.

Resursstarka personer tenderar att vara mer aktiva även i andra former av politiskt deltagande. När nya former för inflytande införs riskerar det att leda till att mer makt ges till redan resursstarka på bekostnad av de mer resurssvaga. Det leder även till att personer som bor i centrala delar deltar mer än personer utanför kommunens centrala delar.

Under de senaste åren har extremistiska rörelser blivit allt mer synliga, exempelvis rasistiska, fascistiska och andra totalitära rörelser. De är ett hot mot demokratin som inte tagits på tillräckligt stort allvar.

Kommunen har ett mycket stort antal bolag vilket skapat styrningssvårigheter. Politiska nämnder har oftast mer inflytande över verksamheten än när de styrs i bolagsform.

Det krävs ett maktkritiskt perspektiv på kommunens arbete för att utveckla demokratin. Kommunen ska därför utveckla demokratiarbetet nära människor och ge resurser till självorganisering för gemensamma projekt.

Arbetet mot diskriminering är avgörande. Alla som kommer i kontakt med kommunen ska få ett gott och värdigt bemötande. Kommunen ska ha ett inkluderande språkbruk både i det personliga mötet och i blanketter, enkäter, texter med mera.

Heteronormativitet och rasistiska stereotyper och föreställningar ska undanröjas. Frågor om kön och könsidentitet ska inkludera personer som varken definierar sig som män eller kvinnor.

Att öka valdeltagandet är ett långsiktigt arbete som ska ske ständigt och inte bara under valår. Valdeltagande är ofta en effekt av att personer känner sig delaktiga i samhället och arbetet ska därför inriktas på att öka det lokala engagemanget i stort. Fler metoder för att ge möjlighet till personer att själva organisera sig ska därför utvecklas.

Att ha möjlighet att rösta i en bekant lokal i sitt närområde har visad positiv effekt på valdeltagandet. Att satsa på fler lokaler för röstning i områden med lågt valdeltagande är därför en viktig del.

Samråd med unga sker ofta i parallella strukturer istället för att inkluderas i de forumen med beslutsmakt. Ungas egna initiativ och inflytande ska därför öka och tas tillvara bättre.

När invånare ges inflytande ska ett maktkritiskt perspektiv tillämpas. Ofta krävs uppsökande verksamhet för att få de mindre resursstarka grupperna att delta. Det ojämlika deltagandet ska vägas in när resultat från medborgardialoger beaktas.

För att säkerställa valda partiers inflytande bör alla kommunens nämnder ha lika många ersättare som ordinarie ledamöter. Arvodet till heltidspolitiker bör sänkas, hög ekonomisk ersättning är ett dåligt incitament till att vara politiker.

Fritidspolitiker bör ha villkor som gör det möjligt att kombinera jobb och familj med politiska uppdrag.

Vänsterpartiet arbetar för att:

  • Inrätta fler vallokaler i områden med lågt valdeltagande.
  • Använda ett maktkritiskt förhållningssätt i alla beslutsprocesser.
  • Sänka arvodet till heltidspolitiker.
  • Utreda hur ojämlikhet mellan olika grupper kan synliggöras.
  • Ge resurssvaga personer fler möjligheter att organisera sig.
  • Bygga minst två kultur- eller allaktivitetsarenor där innehållet ska utformas av invånarna.
  • Utreda vilka bolag som istället kan drivas i nämndform.
  • Arbetet mot diskriminering ska genomsyra kommunens alla verksamheter.

 

Dela den här sidan

Sprid lite vänsterpolitik till dina vänner!

Kopiera länk