Nyheter

Barn ska inte stängas ute av fattigdom

I Sverige är ingen fattig i den bemärkelsen att de allra flesta har mat att äta, tak över huvudet, rätt till skola och hälsovård. Men det är en mycket snäv syn på fattigdom. Fattigdom handlar om människors frihet och livschanser. Vi vill ha ett samhälle som ger alla barn goda livschanser, skriver Eva Olofsson (V) och Marie Lindén (V).

Enligt Rädda Barnens rapport Barnfattigdom i Sverige (2008) levde 229 000 barn i fattigdom 2006. Det var mitt i högkonjunkturen och barnfattigdomen låg på bottennivå. När 90-talskrisen var som värst levde 22,3 procent av Sveriges barn i fattiga familjer. Statistiken släpar efter men på goda grunder kan vi anta att barnfattigdomen åter ökar. Arbetslösheten är hög samtidigt som 46 procent av de arbetslösa idag står utanför a-kassan. Sjukförsäkringen har försämrats, människor blir utförsäkrade och försörjningsstödet ökar liksom de ekonomiska klyftorna mellan fattiga och rika. I Sverige är ingen fattig i den bemärkelsen att de allra flesta har mat att äta, tak över huvudet, rätt till skola och hälsovård. Men det är en mycket snäv syn på fattigdom. Den ser olika ut beroende på vilket samhälle man lever i.

Alla barn har rätt till en god start i livet. Fattigdom handlar om människors frihet och livschanser. Man är fattig om ens ekonomiska och sociala position gör att man inte har några reella möjligheter att välja vilket liv man vill leva.

Föreningen Majblomman har i flera rapporter lyft fram situationen för barn i fattiga familjer. De följer utvecklingen genom att de varje år ger bidrag till barnfamiljer som har det tufft ekonomiskt. 2009 ökade anslagen till nödvändiga saker som mat, skor och glasögon med 33 procent. Det kan också handla om till exempel bidrag till Lisebergskort och månadskort för barnen så att de under sommaren skall kunna hänga med kompisar till stranden och ha roligt.

Skolutflykten för dyr

För det är så ekonomisk utsatthet slår mot barn. De utestängs av ekonomiska skäl från att göra sådant deras kompisar och klasskamrater gör. Det finns inte pengar till nya gympadojor och sportutrustning eller bio. Skolutflykten blir för dyr liksom inträdet till simhallen och resan dit. De blir exkluderade eller exkluderar sig själva. För många barn tar ansvar för familjens ekonomi och hittar på skäl varför de inte kan delta i skolresan.

Forskaren Gunvor Andersson påpekar i tidskriften Socionomen (nr 4 2010) att det är betydligt fler förskolebarn än tonårsbarn som lever i fattiga familjer. De första åren är viktiga för barns utveckling.

Fattigdomen är vanligast bland barn till ensamstående föräldrar, särskilt mammorna. De skall själva klara försörjningen. Sjukdom och arbetslöshet slår direkt mot ekonomin. När pressen och stressen är hög finns inte alltid orken att ge barnet den stimulans det behöver. Därför är det extra allvarligt att enligt Försäkringskassans rapport (2009) om ensamstående föräldrar levde 2008 24,5 procent av de med ett barn och 36,1 procent av de med två eller flera barn under låginkomstgränsen.

Barn är fattiga för att deras föräldrar är det. Vi rödgröna satsar på fler jobb genom ökat bostadsbyggande, klimatomställning, bättre infrastruktur, satsning på utbildning och välfärden. Men också sjuka och arbetslösa skall ha en trygg ekonomi.

Vi vill höja och värdesäkra underhållsbidraget till ensamstående föräldrar och förbättra bostadsbidraget. Det skall gå att kombinera arbete och barn också som ensamstående mamma. Därför måste rätten till barnomsorg på obekväm tid finnas.

Göteborg har bostadsbrist men också en stor trångboddhet i Hjällbo, Hammarkullen, Bergsjön med flera stadsdelar. Barn skall inte behöva göra läxan i trappuppgången. Genom statliga satsningar vill vi sätta fart på bostadsbyggandet av framförallt hyresrätter till rimliga hyror. I Göteborg vill vi bygga 3 000 lägenheter per år, varav 1 000 i hyresrätt i de kommunala bostadsbolagens regi.

Förskolan skall vara en rättighet för alla barn. De skall ha rätt till minst fem timmars förskola om dagen. Vänsterpartiet har i Göteborg riktat 270 miljoner kronor till förskolan för mindre barngrupper, ökad personaltäthet samt rätt till heltid på förskolan för alla barn. Modersmålsundervisningen i förskola och skola skall utvecklas.

Ökning av personaltätheten

Barn ska inte förlora en plats på fritidshemmet för att en förälder blivit arbetslös. Mellan åren 1990 och 2009 ökade antalet barn på fritidshem per heltidsarbetande personal från 8,3 till 22,5 barn enligt Skolinspektionen. Fritidshemmens möjligheter att ge stöd åt varje barn har därmed i stort sett omöjliggjorts. Det behövs en rejäl ökning av personaltätheten.

I skolan finns alla barn. Skolan har en viktig uppgift att verka kompensatoriskt för de barn som har sämre möjligheter till stöd hemifrån. Vi vill ha fler utbildade lärare, specialpedagoger och en utbyggd skolhälsovård, särskilt i de områden där barnen behöver mest stöd.

Det skall i alla verksamheter finnas ett tydligt barnperspektiv. I det ingår att barn har olika villkor. Därför måste det finnas gratis sommaraktiviteter för barn och vi vill ha månadskort till skolbarn också på sommaren.

Vi vill ha ett samhälle som ger alla barn goda livschanser. Där barn inte blir uteslutna av ekonomiska skäl. Därför satsar vi på både jobb och välfärd. Därför kommer vi att driva en politik för att minska de ekonomiska klyftorna och för världens bästa välfärd.

Eva Olofsson

Marie Lindén

Eva Olofsson (V) riksdagsledamot och talesperson i barnfrågor

Marie Lindén (V) kommunalråd

Publicerad i GP 100814 http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.424937-barn-ska-inte-stangas-ute-av-fattigdom

Vänsterpartiet har nyligen publicerat en rapport om barnfattigdomen som du kan läsa här: Barnfattigdomen måste bekämpas nu – rapport från (V)

Kommentarer är avstängda.