Okategoriserade

Vilket kön har skattesänkningarna?

I Göteborg genomfördes en sänkning av kommunalskatten 2008 och den bibehölls 2009. Skattesänkningen genomfördes utan konsekvensanalys utifrån kön trots att kommunfullmäktige i stadens jämställdhetspolicy 2005-12-08 slog fast att man skall ”analysera konsekvenser utifrån kön inför varje större beslut”.


Någon ordentlig analys av vilka konsekvenser den förda politiken har fått för
jämställdheten mellan kvinnor och män har varken gjorts av regeringen eller de
styrande partierna i Göteborg, säger Jöran Fagerlund (V).

Vänsterpartiet har bett Riksdagens
utredningstjänst (RUT) om hjälp. RUT har analyserat regeringens ekonomiska
politik i Statistiska centralbyråns mikro­simulerings­modell Fasit genom urval, och resultatet är
häpnads­väckande.


Enligt RUT har den genomsnittliga årliga inkomstskillnaden mellan kvinnor och
män ökat med 12 800 kr sedan 2006. Det motsvarar drygt 1000 kr per månad,
fortsätter Jöran Fagerlund (V)

Att
inkomstskillnaderna ökar så kraftigt är alarmerande. Bakom de ökade
inkomstskillnaderna finns skattesänkningar och nedskärningar som har missgynnat
kvinnor. Beräkningarna visar att 57 procent av regeringens samlade
skattesänkningar går till män och 43 procent till kvinnor. Den rikaste
tiondelen av befolkningen som har tjänat mest på regeringens politik består
till 76 procent av män. De har fått 23 procent av skattesänkningarna och haft
en exceptionellt god inkomstutveckling (källa: Riksdagens utredningstjänst Dnr
2009:810).


Jag vill helt enkelt veta hur många av alla de hundratals  miljoner Socialdemokraterna och Miljöpartiet
sänkte skatten med som hamnade i mäns respektive kvinnors fickor, säger Jöran
Fagerlund.

Kvinnor
drabbas på flera sätt hårdare än män av neddragningar i de offentliga
välfärdstjänsterna. Som offentligt anställda får de ta konsekvenserna i form av
sämre löneutrymme, minskad bemanning och arbetslöshet.


Samtidigt flyttas omsorgsansvaret över på anhöriga, i praktiken på kvinnor.
Regeringen omvandlar på så sätt det arbete som varit professionellt, avlönat
och gemensamt finansierat till oavlönade kvinnosysslor. Därmed har man tagit
ett kliv tillbaka till de förhållanden som rådde före 1970-talets expansion av
den offentliga välfärdssektorn, fortsätter Jöran Fagerlund (V).

Med
anledning av detta vill Jöran Fagerlund (V) fråga kommunstyrelsens ordförande.

1      Regeringens politik vältrar över kostnader
från stat till kommuner. Hur ser ökningen i behovet av försörjningsstöd i
Göteborg ut för kvinnor respektive män? 

2      Skattesänkningen 2008–2009 kostade staden
i storleksordningen 225–235 miljoner kronor.  Hur många av dessa miljoner hamnade i mäns
respektive kvinnors fickor?

3      Hur fördelades skattesänkningarna under
2008–2009, räknat i kronor och ören, för män respektive kvinnor i olika
inkomstgrupper (inkomstdeciler)?

4      Hur kommer det sig att skattesänkningen
som har kostat staden över 450 miljoner kronor de senaste två åren genomfördes
utan analysera konsekvenser utifrån kön trots att jämställdhetspolicyn slår
fast att det skall göras inför varje större beslut?

Interpellationen hittas här.

 

Skriv en kommentar