Okategoriserade

Totalstopp för nedskärningar som drabbar barn och ungdom!

Kostnaden för en elev som faller ur skolan är mellan 12 och 15 miljoner kronor. Det menar nationalekonomer som på uppdrag av Skolverket räknat ut den samhällsekonomiska kostnaden för att inte jobba förebyggande med skolkare.

Man beräknar att mellan 10 000 och 13 000 i varje årskull på ca 100 000 barn till följd av skolk kommer att hamna utanför skolsystemet. De som inte kan få jobb eller försörja sig på grund av missbruk eller sjukdom, kommer att kosta samhället mellan 300 000 och 400 000 kronor per år.

I kristider med besparingskrav är det lätt att falla för trycket att dra ner på det förebyggande arbetet. Jag menar, nu med stöd av Skolverkets beräkningar, att vi inte har råd att använda barn- och ungdomsverksamheten som budgetregulator när utgifterna för tillfället är större än intäkterna. Jag föreslår därför ett totalstopp för nedskärningar inom verksamheter som riktar sig till barn och ungdomar.

Det finns en kulminerande vrede bland ungdomar i dagens Sverige och en ökad hopplöshet som tar sig destruktiva uttryck. Kravallerna och våldsamheterna i Malmöstadsdelen Rosengård var ingen engångsföreteelse och vi ser nu med oro på hur maskerade ungdomar i stadsdelarna Backa, Tynnered och Biskopsgården i Göteborg, kastar stenar på bussar och spårvagnar och sätter bilar i brand.

Utanförskap är inget som bara uppstår, det byggs upp successivt och eskalerar som ett resultat av att ingen ser eller hör, tillslut måste man ta i med allt man har.

Vi ser med oro på de avvecklingar och nedskärningar som den politiska majoriteten i Göteborg står bakom. I Göteborgs skolor har 200 tjänster försvunnit i och med skolstarten. All verksamhet som verkar förebyggande och som inte är lagstadgad riskerar nu att ryka på foten. Fritidsgårdar har lagts ner och flera hotas om nedläggning. Detta drabbar naturligtvis de mest utsatta barnen och ungdomarna som ofta är beroende av att just kommunen kan tillhandahålla utvecklande aktiviteter och konstruktiva mötesplatser. Specialpedagogiska enheten, SPU, som har specialistkompetens när det gäller inlärnings-, läs- och skrivsvårigheter lades nyligen ned och nu vill man även slopa gymnasieskolans psykiatrimottagning, Humlan.

Vi har inte råd att låta barn och unga betala med sin framtid, i form av förlorad framtidstro och hopp om sig själva i jakten på kortsiktiga lösningar i lågkonjunkturen! Det är nu som ungdomssatsningarna och det förebyggande arbetet behövs allra mest. Det finns inget utrymme för nedskärningar i barn- och ungdomsverksamhet när antalet elever som lämnar grundskolan utan slutbetyg ökar, när köerna till barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar blir allt längre och när grupper av ungdomar i förorterna vänder samhällets lagar och institutioner ryggen. Tvärtom, behövs investeringar i den förebyggande verksamheten för att minimera de negativa effekterna av lågkonjunkturen, både för individers och för samhällets framtida utveckling.

Marie Lindén (V), Kommunalråd i Göteborg

Skriv en kommentar